Dramatik utanför Gävle

Jag har sett en film nedifrån det svarta mörker där vraket nu vilar och lyssnat på inspelningen som finns från den sista radiokommunikationen mellan Nedjans kapten J A Jönsson, rederiets kamrer och Härnösands kustradio. Det finns ingen tvekan längre. Jag måste ta mig dit ner. Uppleva vraket och hämta mina egna intryck.

Till min hjälp har jag Gävles dykklubb med det charmiga namnet DK Gävlegrodorna. Deras fräscha, knallgula RIB tar oss i hög fart ut på öppet hav. Vi har valt en dag med svaga vindar eftersom destinationen ligger långt ut till havs utanför Gävle och är därför väldigt väderkänslig. Klubbens Nedjan-proffs Robert är med och ger då och då små signaler till föraren. Ingen GPS är än så länge framtagen och jag har förstått att det är lite av ett nederlag att behöva ta fram den. Vraket är ju trots allt bojat sedan tidigare utfärder. Efter ungefär 20 minuter med fullt järn är fastlandet endast en remsa i horisonten mot väster och långt söderut kan man se Eggegrund. Robert ber föraren sakta in då vi bör vara i närheten av bojen. Och visst, plötsligt ligger där, strax för om båten; en 50 centiliters petflaska utan etikett!

– Hur i he... Det är tydligt att Robert varit här ute många, många gånger tidigare. Men ändå... för mig är det obegripligt hur han hittar hit ut utan navigator!

Drev redlöst
S/S Nedjan var ett 64 meter långt ångdrivet lastfartyg, byggt i Skottland 1893. I januari 1954 var hon svensktägt, gammalt och väldigt slitet. Hon låg lastad i Norrsundets hamn och inväntade bättre väder, men på grund av rederiets dåliga ekonomiska läget ställdes allt högre krav på kapten att påbörja färden söderut. Trycket blev tillslut för hårt och kaptenen beordrade att kasta loss, minusgrader och storm till trots. Natten skulle visa sig bli allt annat än nådig mot Nedjan och hennes besättning. Vindarna ökade ytterligare och utanför Gävle orkade inte roderlinan med trycket. Då uppdagades att inget av fartygets två reservsystem heller var funktionsdugliga. Fartyget tappade styrningsförmågan och blev drivandes redlöst.

Under natten gjorde Nedjan ett antal nödanrop där en otydlig och tveksam kommunikation mellan en pressad kapten, rederiets stressade kamrer och Härnösands Kustradio gör att räddningsinsatsen dröjer. Efter åtta timmar påbörjar tillslut en kutter sin färd från Bönan för att leta efter Nedjan. En två timmars lång resa i det hårda vädret, men ute på det skummande havet återfinns endast löst gods flytande. Först 1996 återfanns fartyget med hjälp av side scan sonar. Då fanns förhoppningar om att lasten skulle vara värdefull och många turer kring ägandeskapet gav anledning till många artiklar i lokalpressen. Dock visade det sig tillslut att det värde som verkligen fanns kvar var vetskapen om vad som hände den där natten 1954. Med sönderslaget roder och propeller kunde konstaterats att hon drivit på grund med aktern först och sprungit läck såpass mycket att hon gick till...