Främmande arter

Sedan 2002 har problemet med främmande arter i våra sjöar och
havsområden specialstuderats av flera olika forskargrupper på
universitet runt om i landet. Förutom inventeringar har man försökt
hitta metoder för att bedöma miljöriskerna med de främmande gästerna
och vilka ekonomiska kostnader de medför.
Spridningen av arter runt jorden går allt snabbare. En del av arterna
flyttas hit medvetet, exempelvis som importerade akvarieväxter/djur.
Andra följer med som ofrivilliga passagerare i barlastvatten eller som
fastvuxna på fartygsskroven.

- Jag tror inte att man i Sverige är medveten om hur stort problemet
egentligen är, säger Ullrika Sahlin, ekolog vid Lunds universitet och
en av forskarna som ingått i projektet Aqualiens.
Sedan projektet inleddes har minst ett halvt dussin nya arter hittats i
svenska havsområden. Ett exempel är den asiatiska perukalgen, också
kallad agarsnärja, som påträffades första gången 2003 i Göteborgs
skärgård. Idag finns den på lokaler från Träslösvläge i söder till
Brofjorden i norr. Strandängsgräset Spartina anglica hittades i år för
första gången på Rörö.