Skillnad på sill och strömming
Redan på medeltiden skilde man på sill och strömming men det är först nu som forskare fått fram vetenskapliga bevis för att de är genetiskt olika. Det finns relativt få men mycket tydliga genetiska skillnader mellan sill och strömming och dessa skillnader måste bero på genetisk anpassning till lokala miljöförhållanden.
Sill fångad norr om Kalmar sund har kallats strömming eftersom den skiljer sig från sillen genom att vara mindre till storleken och mindre fet.
Tidigare studier har visat på mycket små genetiska skillnader eller inga alls mellan olika bestånd.
– Våra resultat visar att för de allra flesta generna så hittar vi inga signifikanta skillnader alls mellan sill och strömming eller mellan olika bestånd av sill eller strömming. Detta visar att all sill och strömming vi studerat är mycket nära släkt. Men för några procent av generna hittar vi mycket tydliga skillnader, inte bara mellan sill och strömming utan också mellan olika bestånd av sill och strömming, berättar Leif Andersson, professor i funktionsgenomik vid Uppsala universitet och professor i sjukdomsgenetik vid SLU.
– Vår samlade analys visar att de skillnader vi hittar måste bero på naturlig selektion och genetisk anpassning till lokala miljöförhållanden. Studien indikerar att sill och strömming kan bli en unik modell för att studera genetisk anpassning tack vare att den ofantliga populationsstorleken som innebär att den slumpmässiga förändringen av genfrekvenser blir minimal, säger Leif Andersson.
Proverna som analyserats samlades in för trettio åt sedan. Då gjordes en analys av 13 genetiska markörer, vilket var väldigt mycket på den tiden. Idag har man analyserat 400 000 genetiska markörer vilket ger en helt annan upplösning.
– Vår studie är ett fint exempel på hur den kraftfulla teknik som främst utvecklats för medicinsk forskning revolutionerar all sorts biologisk forskning, säger Leif Andersson.
Det faktum att proverna insamlades för drygt 30 år sedan gör det nu möjligt att studera om det under denna period skett genetiska förändringar beroende på förändrade miljöförhållanden (till exempel mildare vintrar) eller förändrat fisketryck.
En förutsättning för en effektiv förvaltning av fiskbestånd är en detaljerad kunskap om artens populationsstruktur, det vill säga vilka bestånd det finns och hur de utvecklas över tiden.
– Det är vår förhoppning att våra resultat nu kan komma till praktisk nytta för att bättre skatta beståndsutvecklingen i Östersjön och Västerhavet och på så sätt bidra till en ansvarsfull förvaltning av den otroligt viktiga naturresurs som sill och strömming utgör, avslutar Leif Andersson.
