Sorry, you need to enable JavaScript to visit this website.

DYK på YouTube  DYK på Facebook  Hämta RSS feed  NYHETSBREV!!

Klubbliv

Här ligger jag nu på djupt vatten (enligt mig själv), som nybakad dykare, intrasslad i både linrulle och parlina och funderar på om dykning verkligen är någonting för mig! Jag inser i det ögonblicket att om jag ska bli en bättre dykare så behöver jag hitta någon med mer erfarenhet än jag själv att dyka tillsammans med...

Dykning blev ett av mina största intressen efter att jag som vuxen för andra gången avslutat en Open Water kurs. Min son hade ungefär samtidigt blivit certifierad dykare genom sin skola, och jag köpte utrustning till oss båda två. Nu var vi ju utbildade dykare och kunde börja dyka på egen hand!
Det är en vacker junidag och vi är på väg mot Trykkerdammen i Helsingör med fyra kursdyk vardera innanför västen. Jag själv har inte varit här tidigare, men min son gjorde två av sina dyk på kursen här, och vi ser båda fram emot att genomföra vårt första dyk utan instruktör.

DIN eller Yoke
Vi parkerar bilen och får snabbt på oss våtdräkterna, för att därefter förbereda utrustningen. Flaskorna har vi hyrt hos vårt lokala dykcenter, där även våra nyinköpta men begagnade regulatorer nyligen blivit servade. Min son försöker få på första steget på flaskan, men det passar inte. När jag försöker hjälpa till märker jag att vi inte har fått med någon yoke-adapter till flaskorna, så våra kopplingar passar inte. Lyckligtvis är det inte så långt till dykcentret från Trykkerdammen. Efter en halvtimmes biltur har vi fått tag i både adapters och verktyg så att vi kan göra oss klara för att komma i vattnet.
Med utrustningen på ryggen och med nytt mod, går vi över vägen och ner till vattnet. Självklart har jag läst på om dykplatsen och vet att det ska finnas ett vrak på 10–12 meters djup lite norr om platsen där vi går i.

Briefing
Innan vi hoppar i vattnet går vi igenom vår plan, där vi bestämt oss för att simma österut till 10 meters djup, för att sedan fortsätta norrut och förhoppningsvis komma fram till vraket. Vi har med oss en ytboj och en parlina för att undvika att komma ifrån varandra. Vi är redo och ger OK-tecken för att påbörja nedstigningen. Man kan väl knappt kalla det för nedstigning eftersom det bara är två meter djupt, men vi kommer i alla fall under vattnet och simmar österut. Jag kämpar lite med linrullen till bojen på ytan och försöker samtidigt kontrollera min flytkraft. Här finns en massa högt sjögräs som stör min koncentration. Jag kan se att min son också har lite problem med avvägningen. När vi kommer ner till cirka fem meters djup så börjar...
 

Läs hela artikeln i NetMag #24...





SOME images: