Sorry, you need to enable JavaScript to visit this website.

DYK på YouTube  DYK på Facebook  Hämta RSS feed  NYHETSBREV!!

Tiger Beach - Bahamas

Text & foto: Magnus Lundgren
”Poolen är öppen!” hojtar kapten Scott. Han ger grönt ljus att båten ligger säkert uppankrad för tre långa dyk på Tiger Beach. Aktiviteten drar direkt igång på det rymliga dykdäcket. Just så här innan det är dags att gå i vattnet blandas en sprallig förväntan med en ödmjuk respekt. Sölve och jag är redo att gå i först. När vi höjer våra blickar ut över igångsplatsen inser vi att ytvattnet är belamrat av ett tjugotal bamsestora citronhajar. Jag kollar lite frågande på dykledaren Ritchie som ler brett tillbaka, och säger ”Just jump in, the lemons will move! Then follow the sharks as they will take you down to Tiger Beach”. Äntligen är det dags att dyka ner i hajarnas rike.

Bahamas drottningar
Ett jättekliv och sedan faller vi ner mot sandbotten genom ett turkosblått hav. Det är en vacker dag, vattnet är ginklart och vi dykare tar plats på en bländande vit sandbotten. Redan innan en minut har passerat inser vi alla att Tiger Beach är en dykupplevelse utanför alla normala dykreferenser. Det är mest wow, men också några ups. På 12 meters djup bufflar trettio citronhajar runt omkring oss, och ibland bökar de in sig mellan mig och norrlänningen Sölve. En av citronerna, den med en krok i mungipan, bumpar min kamera titt som tätt, som om den vill göra mig uppmärksam på något. Det är närkontakt av tredje graden.

Jag blickar snett uppåt och ser hur snabbsimmande karibiska revhajar rör sig i mindre grupper, med ett karaktäristiskt zäta på kroppsidan. Då kommer en sköterskehaj målmedvetet simmande från det intilliggande korallrevet. Den tar sikte på min stora välvda domeport på undervattenskameran. Med nosen mot porten kollar hajen in sin spegelbild i flera minuter. Det är komiskt, lite galet, och samtidigt så mycket annat som sker runt omkring oss. Ändå vilar en lugn och trygg stämning över dykplatsen.

Nu anländer Bahamas drottningar. Två stora tigerhajar passerar på avstånd som för att kolla av läget. När de väl hittar luktspåret från Ritchies doftande betestunna byter de riktning och kommer in utan någon som helst tvekan. De dominerar och alla andra hajar anpassar sitt beteende direkt. I min ögonvrå passerar plötsligt en massiv tigrerad hajkropp på armlängds avstånd. Den glider förbi mig över de bländvita sandripplarna som lyser upp hennes ljusa buk. Det är bedårande vackert. Tigerhajen vänder upp och tillbaka in mot mig, och hajhuvudet blir större och större i takt med att hon närmar sig. Den trubbiga nosen är strax ända framme vid kameran, då hon vänder sin enorma kopp i sakta mak mot betestunnan igen. Hon betraktar mig, jag betraktar henne, och det är ett spännande ögonblick jag önskar att alla skulle få uppleva.

Stämningen på topp
Efter första dyket är det rena rama sambastämning runt aktern. Det är lyriska superlativ och snoriga dykare som pratar i mun på varandra. Till och med Nico, en mycket återhållsam dykledare, är riktigt exalterad vilket är ett tydligt tecken på att vi nu har riktigt bra förhållanden. Var det Freckles, Princess, New girl och kanske Notch? Nästan alla tigerhajar här är honor, och stammisarna har sina egna namn. Det är olika bud om hur många tigrar vi hade, men det var helt säkert fem, men några av oss vill gärna tro att det var sju.

Det slår mig vilken glad och brokig samling dykare som samlats på båten, med många olika utgångspunkter. Fotografer, nybörjare, rostiga dykrävar, GoPro-filmare, passionerade dykare, adrenalinsökare, filosofer, ja och så Tammie, en tuff lady från Australien. Anledningarna till att just vi stod där och då var säkert lika många som antalet personer ombord. Men det fanns en tydlig gemensam nämnare. Alla sökte en nära haj-upplevelse långt utöver det vanliga. Man kan lugnt säga att vi precis hade fått det levererat, och det var bara början…
 

Läs hela artikeln i NetMag #22...





SOME images: