Dykaren kan klaga på huvudvärk eller yrsel, ovanlig utmattning eller trötthet. Det kan röra sig om hudutslag, smärta i en eller flera leder, stickningar i armar eller ben, muskelsvaghet eller förlamning. I sällsynta fall även andningssvårigheter, chock, medvetslöshet eller dödsfall. Symtomen uppträder i regel strax efter dyket.
Tryckfallssjuka beror på uppkomsten av kvävebubblor i blodomloppet och kroppsvävnaden. Vanlig luft består av 21% syre, 78% kväve och olika andra gaser. När kroppen befinner sig under tryck ökar också kvävets partialtryck. Det ökade kvävepartialtrycket i andningsluften innebär att kvävekoncentrationen i kroppsvävnaden ökar. När trycket sedan faller (under uppstigning efter ett dyk) kommer också kvävets partialtryck att minska. Tryckfallet gör att kvävet i kroppens vävnad börjar lämna kroppen i form av bubblor genom blodomloppet och lungorna. Dessa bubblor kan orsaka smärta, i synnerhet runt de stora lederna, men kan även påverka nervsystemet med nedsatt muskelstyrka, kvävningskänsla, medvetslöshet och cirkulationssvikt som kan leda till döden. Tryckfallssjuka kan delas upp i två typer, mild typ I och mer allvarlig typ II. Övervikt, dålig kondition och hög ålder är påverkar risken för tryckfallssjuka.
Symtomen på tryckfallssjuka varierar eftersom kvävebubblor kan bildas i olika delar av kroppen. Närmare 50 procent drabbas av symtom inom en timme efter dyket, 90 procent inom sex timmar och 98 procent inom de första 24 timmarna. I praktiken betyder det att symptom som inträffar senare än 24 timmar efter dyket sannolikt inte är relaterat till tryckfallssjuka. Ett undantag kan vara om dykaren flugit eller kört i bergsområden. Det låga trycket kan...
Läs hela artikeln i NetMag #21...
Sune Dadda Karma Harms
SOME images:
