Tävlingens sista vecka!

I denna första artikel tänkte jag filosofera kring olika val och möjligheter när det gäller själva utrustningen för undervattensfotografi. I kommande nummer tittar vi sedan bland annat på teknik och lärdomar kring det, komponering och efterbearbetning.

Men jag tror det är på plats med en presentation först, så ni vet var vi startar.

I somras tog jag stillbilder under vattnet för första gången, under en dykkryssning i Röda Havet. Mitt andra försök var nu i januari under en resa till Florida. Vid några enstaka tillfällen under framförallt 2005 tog jag förvisso några bilder med en enkel digital pocketkamera i ett plasthus. Men annars är jag alltså helt grön. 

Samtidigt – jag har hållit på med undervattensfilm en hel del förr i tiden. Och som reporter och redaktör på dyktidningar i många år har jag ju arbetat nära andra undervattensfotografer och tittat på tusentals bilder tagna under vattnet. Jag är också frilansande fotograf på land och säljer bilder till olika tidningar och magasin, så jag har så klart mycket gratis från de erfarenheterna.

Den här kombinationen, att vara nybörjare men ändå inte, tror jag är en bra bakgrund för att skriva denna artikelserien. Mina expertkunskaper inom foto ger mig kunskap att dela, samtidigt ger min gröngölingsstatus mig insikter och frågor som fullblodsproffsen inom UV-foto kanske glömt bort för länge sedan.

Vilken kamera ska jag köpa?

Det är en fråga jag som fotograf får väldigt ofta – vilken kamera ska jag köpa? Det finns två svar och jag brukar ge båda. Det enkla svaret först: köp en systemkamera från antingen en Nikon eller Canon och köp en så fin (och därmed tyvärr) dyr som du har råd med. Hur tänker jag då?

Vanliga digitala systemkameror (kallas också DSLR, alltså kameror där du kan byta objektiv och som har en spegelreflex) är fortfarande oslagbara när det gäller att leverera hög bildkvalitet i ett rimligt format. Genom att byta objektiv, optik, får du större kreativ kontroll och kan ta olika typer av bilder. Att jag rekommenderar Nikon eller Canon är enkelt – de är med god marginal de största märkena på marknaden vilket innebär att det finns mest tillbehör, objektiv, undervattenshus etcetera till dem, och att dessa produkter precis som servicen är lättillgängliga.

Nikon eller Canon? Det spelar egentligen ingen roll, båda gör väldigt bra grejer. Vad som brukar avgöra är om man har bra objektiv sedan tidigare till ett av märkena, då är det enklast att hålla sig till det eftersom objektiven bara passar till det ena eller det andra märket. En annan viktig aspekt är om du känner någon som är hyfsat duktig fotograf och vilket märke den fotografen i så fall använder. Det är förstås mycket värdefullt att ha någon kompetent att fråga till råds och lära sig av och vem vet, du kanske till och med kan få låna ett objektiv då och då.

Sedan har vi det svåra svaret: Det finns en uppsjö av digitala kameror från olika tillverkare, både systemkameror med eller utan spegelreflex och mer eller mindre avancerade pocketkameror med fast optik. Väldigt många av dessa kameror och tillverkare håller hög kvalitet och en duktig fotograf kan ta fina bilder med nästan vad som helst, eftersom hon/han har seendet, erfarenheten och det tekniska kunnandet. Är du talangfull går det alltså bra med nästan vad som helst, men även de bästa föredrar att arbeta med riktigt bra utrustning. 

Visst kan man ta fantastiska bilder med en avancerad pocketkamera. Men i slutänden kommer den att begränsa din utveckling och ofta är det dessutom tillbehören som kostar mest när det gäller UV-foto (undervattenshus, portar, blixtar etcetera) och de är i princip lika dyra oavsett. Så har du råd, satsa på en systemkamera, du kommer inte att ångra dig.

Slutkonklusion? Köp den finaste systemkameran från Nikon eller Canon du har råd med (se dock nedan angående objektiv). För mig är valet enkelt, jag har alltid plåtat med Nikon (för att en vän hade Nikon) och har objektiv till de kamerorna, så jag satsade därför på en Nikon D7000 som ger mycket hög kvalitet i förhållande till priset.

Vilka gluggar behöver jag?

Okej, nu har du skaffat en kamera och kanske lagt en rejäl slant på den dessutom. Men för att det ska bli bilder måste du ha objektiv också. Nästa lärdom: objektiven (optiken, gluggarna, glaset – kärt barn har många namn) är mycket viktigare för slutresultatet än själva kameran. Ett bra objektiv kan du använda i många många år medan de digitala kamerorna utvecklas så snabbt numera att man ofta blir sugen på att köpa ett nytt bara efter ett par år.

Mitt råd när det gäller gluggar är alltså att köpa riktigt bra grejer. Det är dyrt. Men jag tycker ändå det är bättre att i så fall bara köpa ett enda objektiv, fast ett bra sådant, och lära sig behärska det än att köpa flera medelmåttiga för att ha en komplett uppsättning.

Vad är ett bra objektiv? I grunden handlar det om att det ska vara ljuskänsligt och skarpt, samt med en lämplig brännvidd. Ljuskänsligheten anges i F-tal, där till exempel F2.8 är mycket ljuskänsligt och bra medan F5.6 inte är så värst ljuskänsligt och därmed inte lika bra. Brännvidden anges i millimeter där till exempel 10,5 millimeter är ett extremt vidvinkligt objektiv (som alltså får med väldigt mycket på bilden) medan 60 millimeter i undervattenssammanhang används till makro, alltså när man tar bilder på väldigt små saker. Vi kommer in mer på det här senare. 

Hur vet man om ett objektiv är skarpt då? Nu börjar det bli svårt. Bäst är att höra sig för bland andra fotografer och googla runt efter tester där olika objektiv jämförs (www.dpreview.com är en bra sida).

Vidvinkelobjektiv och vidvinkelbilder

Inom undervattensfotografin brukar man tala om två typer av bilder, vidvinkel och makro. Skalan är förstås inte knivskarp, det finns ett gränsland däremellan som inte har något riktigt namn men som också kan resultera i bra bilder.

Vidvinkelobjektiv (säg brännvidder från 10 till 20 millimeter) är det man använder när man tar bilder på vrak, stora djur (tänk haj, valhaj, och val) och hela undervattenslandskap (typexempel en stor fjäderkorall på en vägg med dykare i bakgrunden och solen synlig i ytan). Bra vidvinkelbilder är oftast mycket vackra och typiskt den typ av bild som dras stort i dyktidningar. De är också svåra att ta eftersom du måste ha ljus över ett stort område och ofta har en hel del vatten mellan kameran och motivet, något vi kommer att prata mycket mer om i en kommande artikel.

Kom ihåg att objektivens faktiska brännvidd skiftar beroende på kameran. Har du en vanlig systemkamera från Nikon (DX-format) så gångar man med 1,5 för att få verklig brännvidd, en vanlig Canon ska man gånga med 1,6. Är det däremot en dyrare fullformatkamera (FX-format), som till exempel Nikon D700, D800, D3 eller D4, då gångar man inte alls, 10 millimeter är 10 millimeter. Du kan alltså få breda vidvinkel med en fullformatskamera.

Det finns flera vidvinkelzoomar på marknaden som är bra allroundalternativ. Själv har jag länge använt en gammal trotjänare på land som också funkar bra under vattnet, 12-24 millimeter/F4 från Nikon. Men det finns många nyare alternativ, till exempel de alltmer populära supervidvinkelzoomarna som 11-16 millimeter/F2.8 från Tokina (det finns många tillverkare av objektiv, till exempel Nikon, Canon, Tokina, Tamron och Sigma).

En annan variant är fast optik som alltså inte har någon zoomfunktion. Under vattnet är detta vanligt i samband med så kallade fish eye-objektiv som ger extrem vidvinkel men också förvränger bilden (den blir liksom rund). Ett vanligt och bra exempel som jag själv har är 10,5 millimeter/F2.8 från Nikon. De flesta markogluggar är också fasta.

Makrogluggar och makrobilder

Makrobilder är populärt under vattnet. Dels för att det finns så många märkliga och färggranna små djur man kan plåta, dels för att det rent generellt är lättare att plåta makro – du har mer kontroll på ljuset, mindre vatten mellan motivet och kameran och oftast håller sig motivet på en plats så du kan experimentera i lugnt och ro.

Till makro använder man speciella makrobjektiv av olika typer som alla har det gemensamt att du kan fokusera på saker väldigt nära objektivet. En vanlig allroundlins är 60 millimeter/F2.8 från till exempel Nikon men det finns liknande från andra märken. En sådan skaffade jag mig.

Köper du istället till exempel ett 105 millimeters makro-objektiv kan du ta bilder av ännu mindre grejer men tappar allroundförmågan att ta bilder på lite större grejer.

Både och eller antingen/eller?

Okej, det finns alltså både vidvinkellinser och makrolinser. Men om jag inte har råd med båda, vad ska jag då köpa? Det är en bra fråga. Det handlar inte heller bara om priserna på objektiven, du behöver också olika portar till ditt undervattenshus för de olika objektiven (se nedan). I den bästa av världar köper du ett av varje, men det blir snabbt mycket pengar. Och som jag sa tidigare, köp hellre ett bra objektiv än två halvbra, du kommer att tacka dig själv många gånger om i framtiden för ett sådant beslut.

Om du måste välja så är det till sist en smaksak. Makro är lättare att lära sig i början och lättare att hantera. Det kan också bli billigare, vidvinkeloptik är ofta kostsam. Du kan ganska snabbt få riktigt vackra färgglada bilder på fiskar, nakensnäckor och annat fint. Och fotograferar du mycket i dålig sikt kan makro ibland vara enda alternativet.

Men själv måste jag erkänna att jag hade valt vidvinkel. Jag tycker helt enkelt den typen av bilder är vackrare och roligare att både ta och titta på. Fast de kräver mer, både av fotografen och dykförhållandena, och det tar ofta längre tid att nå en nivå där man tar bra vidvinkel. Å andra sidan, dyker du mycket i klart vatten med bra sikt och ljus så kan du få till fina vidvinkelbilder bara med naturligt ljus och utan blixtar, och blixtar är också något som kostar och tar tid att lära sig. Till makro behövs nästan alltid konstgjort ljus för att få fram färgerna. Till sist är det bara du som kan bestämma.

Undervattenshus

När du har kamera och objektiv måste du ha ett undervattenshus som håller dem torra under vattnet. De kan grundläggande delas upp i två typer: de i plast och de i metall. Plast är billigare och du ser kameran bättre. Metall är dyrare och de bästa husen med alla funktioner och finesser är oftast gjorda i metall. Som vanligt måste plånboken bestämma, har du råd, köp metall.

Det finns många olika tillverkare av hus och det är ett svårt val. Faktorer som spelar roll är vilka hus som finns till just din kamera, om de ger dig tillgång till alla funktioner (det gör de flesta) eller har begränsningar samt så klart pris. Jag vill lägga till ytterligare en faktor som nog så viktig: var och när kan du få hjälp, service och underhåll? Det här är avancerad teknik som används i en fientlig miljö. Därför värdesätter jag själv att ha service och goda råd på nära håll.

Fråga gärna runt bland undervattensfotografer i din närhet, deras erfarenheter kan vara guld värd. Själv valde jag mellan Hugyfot och Sea & Sea, det var de som fanns tillgängliga till min kamera på rimligt håll just när jag ville köpa. Det blev Sea & Sea för att de fanns i min hemstad Malmö, men båda husen verkade fina.

På huset måste man sätta en port i framänden, som du kan ta bilder genom. Till makroobjektiv behöver du en platt port och till vidvinkelobjektiv en välvd domeport. En ny grej är så kallade minidomer som är mycket mindre och därmed lättare att resa med och kanske mindre ömtåliga. De tillåter dig också komma närmare motivet så att du nästan kan kombinera makro med vidvinkel, men å andra sidan blir det mycket svårare att ta så kallade 50/50-bilder där man har med både saker ovan ytan och under vattnet, en mycket effektfull typ av bild som vi redaktörer älskar. 

Blixtar

Ska du plåta makro måste du ha konstgjort ljus med dig för att få fram färgerna, och plåtar du vidvinkel är det också väldigt ofta tvunget med blixt för att få färg i bilden. Att använda blixtar rätt och kreativt är kanske den svåraste saken att lära sig i undervattensfotografi och ofta inte den man börjar med direkt. I de flesta fall har man två blixtar men det går med en också.

Bland duktiga fotografer är Inon det absolut vanligaste märket, och naturligtvis också det dyrare. Många använder också Sea & Seas blixtar som också är kraftfulla och enklare att använda än Inons komplicerade grejer. Det finns också blixtar från andra tillverkare, till exempel Ikelite. Själv har jag ännu inga blixtar utan har haft turen att få låna Sea & Sea-blixtar av en kollega som köpt nya Inongrejer. Jag har dock beställt blixtar som ska komma i vår, en ny modell från Sea & Sea.

I takt med att tekniken bakom undervattenslampor utvecklas allt snabbare har en del börjat fotografera med fasta lampor istället för med blixtar. Fördelen är att du ser exakt vilket ljus du har när du tar bilden, nackdelen är att lampor är mycket svagare än blixtar. Än så länge använder de allra flesta blixtar men det lamporna kan vara värda att nämnas.

Till blixtarna behöver du armar så du kan fästa dem på kamerahuset och få ut dem långt från objektivet. Ju längre bort desto mindre risk att partiklar i vattnet reflekterar blixtljuset och gör bilden snöig. Välj ett vanligt system i lättmetall som använder samma typ av kulleder som många andra, så blir det lättare att byta grejer och köpa tillbehör.

Så, nu har vi klarat av grunderna inom utrustningen. I nästa nummer av DYK går vi vidare och börjar tala om hur man faktiskt tar bilder under vattnet.