Text & foto: Torbjörn Gylleus
Långt ute på Ålands hav, strax söder om Grundkallens fyr, ligger vraket efter ångaren War Fundy som förliste på hösten 1920. Det är en rejäl pjäs, byggd i hondurasmahogny, som av vissa anses vara Östersjöns vackraste vrak. Att simma fram över det mörka trädäcket med dess grova däcksplankor är en härlig känsla, och som trävraksentusiast så är jag är nog beredd att hålla med - Det är ett av de finare vraken jag dykt på.
Historia
War Fundy byggdes 1918 i St Johns i Kanada, mitt under brinnande krig. Hon var ett av många fartyg av liknande typ vars namn började på War - med andra ord byggda under kriget.
Det var ett relativt stort fartyg på hela 3 000 dwt och med en längd av 76 meter. Hon var ett modernt fartyg med elektrisk belysning och var dessutom försedd med trådlös telegraf som tidningarna skrev om på den tiden.
Enligt Lloyds register var hon registrerad på den franske ägaren, Achille Bayart & Fils, mellan åren 1919 och 20. I lotsverkets officiella statistik från 1920 anges dock hemmahamnen som London.
Den sista resan
Tisdagen den 7 september 1920 var hon på väg till Gävle från Blyth i England med 1 497 ton kol som beställts av ett järnbruk i Gästrikland.
Då det var tjocka gick hon på grund strax söder om Grundkallens fyr och blev hängande med fören på en klippa med 14 famnar vatten under aktern. Från Furusund gick Neptunbolagets ångare Neptun ut på onsdagen för att undsätta fartyget och dess besättning. Väl framme konstaterade man att det enda man kunde göra var att ta ombord besättningen och transportera den in till Öregrund, dit man anlände vid 10-tiden under förmiddagen på torsdagen.
War Fundy hade 32 mans besättning, och när alla hade lämnat henne stod vattnet redan högt och steg i snabb takt. Dagen efter gjordes ytterligare ett försök att rädda fartyget, men hård nordlig vind och hög sjö gjorde det omöjligt, och efter cirka ett dygn gled hon av grundklacken och gick till botten.
Dykning
War Fundy ligger precis som andra högt rankade vrak långt ut i havsbandet, mitt ibland ett gytter av lömska grund. Vattnen utanför Gräsö är troligen ett av de mest svårnavigerade områdena i Östersjön, så det är ingen tillfällighet att det ligger ett flertal vrak här ute.
Vädret bör vara lugnt om man ska ta sig ut till vrakplatsen, eftersom det här ute på Ålands hav inte finns några öar att ta skydd bakom.
För mig är det tredje gången jag är på väg ut mot War Fundy, och det är en härlig sommardag i mitten av juli med perfekt väder. Vi ankrar upp och på avstånd kan jag se Grundkallens fyr som är den enda...
Läs hela artikeln i NetMag #37...
Torbjörn Gylleus
