Dykning med ändrade familjeförhållande

För att få dykningen att fungera ihop med familjelivet är det viktigt att tänka på framför allt tre saker. Det första är att dykglädjen måste finnas kvar. Det är helt naturligt att tröttna på en hobby och vilja testa något nytt. Det andra är att viljan måste finnas där. Det är bara ni som kan bestämma och det finns ingen som kommer att pusha på. Det tredje är att man måste vara medveten om att det krävs betydligt mer planering och förberedelser för att få ihop dykningen nu när det är fler man behöver ta hänsyn till.
När ni som läsare ser denna artikel kanske ni tänker ”lätt för er att säga som är dykgalna bägge två”. Och visst ni har rätt i det, Klas och jag har aldrig tvekat om att vi ska fortsätta dyka även efter att vi har fått barn. Med denna artikel vill vi berätta att det fungerar och att det faktiskt är lika lätt som vi trodde. Det gäller bara att planera lite mer. Artikeln bygger på våra erfarenheter och upplevelser och det finns naturligtvis många som har helt andra åsikter.

Att komma igång igen
Söndagen den 6 juli 2008 föddes vår dotter Nellie och tre veckor senare tog det långa dykuppehållet äntligen slut. Vi var hos farmor i Båstad och tog oss till Arild för premiärdyket. Lite amning i bilen, extra värme runt brösten för att inte riskera mjölkstockning, en snäll man som hjälpte till att bära utrustning och en snäll farmor som mer än gärna passade Nellie underlättade det hela. Jag kände mig som ett barn igen som äntligen fick lov att cykla efter en hel vinter. Jag var så fascinerad av strandkrabborna som lekte, hur vacker blåstången var och så mycket småfisk som simmade omkring. Vi var nere på åtta meter och normalt hade jag klassat detta som ett mindre roligt dyk men nu bara njöt jag av att få sväva fritt igen och se det marina skådespelet. När vi kom upp igen sov Nellie fortfarande och farmor tyckte nog att vi kunde ha stannat nere ett tag till.

Korta dykutfärder
Efter premiärdyket har vi bara fortsatt att dyka. När Nellie ska med så väljer vi ett dykcenter som kör ett dyk per utfärd. Utfärderna varar oftast två timmar och när vi gör två dyk betyder det att vi är borta totalt cirka fyra timmar per dag. För oss har det känts tryggt att Nellie är kvar på land och inte med oss ute på båten. När vi kommer tillbaka står det alltid en glad tjej i flytväst på bryggan och vinkar till oss. I somras var vi tre familjer som hade med oss våra barn till Kon-Tiki Smögen. Det var rena dagiset med fem barn som lekte på bryggan och nyfiket tittade på alla djur som vi plockade upp under marinbiologikursen. Farmor och mormor var båda med och personalen var underbar med barnen. När vi efteråt har suttit och tittat på kort, pekar Nellie på Calle från Kon-Tiki Smögen och säger:
– Jag tycker om honom och vill träffa honom nu.
Detta värmer gott i både våra och Calles hjärtan.

Olika i olika åldrar
Det är självklart alltid viktigt att vi...