Enåsens gruva

► Jag startade från Örebro tidig morgon för att hinna göra ett dyk på väg upp mot en jobbesiktning i Östersund. Gruvan har länge varit på min bucket list på grund av den otroliga sikten. Jag hade sett några gamla klipp på YouTube och läste om den för många år sedan i någon gammal forumstråd på dykarna.nu, men jag hittade inget från senare tid.

GPS:en i bilen lurade in mig på alla småvägar den kunde hitta och jag började fundera på om jag verkligen körde rätt. Till slut kom jag fram till en skylt som pekade in höger där det stod “20 Enåsengruvan”. Det var ännu en lång slingrig grusväg som kändes oändlig.

Kristallklart vatten
Mottagningen på telefonen försvann helt längs med vägen så när den kom tillbaka fick jag förvarna dem där hemma att jag kanske inte kunde svara när jag kom fram ifall mottagningen även där var borta.

Väl framme kommer man upp på en höjd med utsikt över hela dagbrottet. Vattnet är kristallklart och färgen är turkos. Längs med sidorna kan man se platåerna under ytan och gamla träd som ligger längs med kanterna. Östra sidan är avstängd, men vägen fortsätter längs med västra sidan. Vägen är dålig men även med en låg bil så går det att köra bara man tar det lugnt.

Mitt på längden av brottets västra sida så finns en väg som fortsätter ner i vattnet. Det är gott om utrymme intill så det går att parkera och göra iordning dykutrustningen.

Några större stenar som är uppställda för att man inte ska kunna köra över kanten ner i brottet fungerar perfekt som bänk för att få på sig dykpaketet.

Jag hade tagit med mig scootern för att se så mycket som möjligt under det dyket jag hann med denna gång.

Med scooter längs bilvägen
Jag vadade ut längs vägen tills vattnet nådde midjan. Fenor på. Masken på. En snabb kontroll av min bailout. Sedan sjönk jag ner i det kyliga vattnet och tog tag i scootern som surrade igång och drog mig fram längs vägen, nu under ytan.

Det är ett otroligt fint sediment på botten som rörs upp och det sprider sig snabbt i stora moln. Det tar en stund innan jag kommer ut ur molnet och ut i det kristallklara vattnet.

Jag viker av från bilvägen och kör över kanten så jag svävar över nästa platå. Rakt under mig, 15m nedanför ser jag en stege ligga emot ett rasskydd. Lite längre bort syns ytterligare ett rasskydd som är täckt i fint vitt sediment.

Jag tar några bilder innan jag fortsätter på 20m djup norrut i brottet.

På ett ställe så sätter jag ner handen i botten för att se om det är hårt eller inte. Hela armen försvinner ner till armbågen utan att jag känner varken minsta motstånd eller botten. Min rörelse i sedimentet sätter igång en lavin av sediment som rinner ner och över kanten till nästa nivå innan det slår i botten och ett enormt moln bolmar upp flera meter åt alla håll.

Landskapet under ytan påminner om bilder jag har sett från månens yta mer än något annat. Det är en otrolig upplevelse...