Följ med till Fundu

Att ta sig till Fundu kräver å andra sidan lite mera ansträngning. Fundu Lagoon ligger på västra sidan av ön Pemba ungefär 40 sjömil utanför Tanzanias kust. Från Europa flyger man först till Dar es Salaam. Sedan tar man ett plan till Zanzibar som fortsätter till den största staden Chake Chake på Pemba. Därefter är det en bilfärd på 40 minuter till hamnen i Mkoani och slutligen en halvtimmes båtresa med snabbgående båt till Fundu.
Anläggningen ligger undansmusslad bakom en trädridå och praktiskt taget osynlig från havet. Den har 18 stugor i stilen ”tältläger-förvandlat-till-lyxrum-på-hotell” med elektriskt ljus, riktiga duschar och liggstolar på en avskild altan med utsikt över havet. Fundu är inget för prismedvetna. Men väl på plats får man allt inkluderat. Inte bara maten utan även all dryck.
Vill du ha dykplatser som inte är fullsmockade med dykare? Koraller vid god vigör? Besättningar som gillar sitt jobb? Jag blir mer och mer klar över en sak. Då måste man resa en bit extra. Dessutom betala lite mer. På Fundu ställer dykcentret komplett dykutrustning till förfogande utan extra kostnad. Normalt startar dykdagen lättjefullt vid halvtiotiden.
Flertalet dykplatser ligger ungefär 20 minuters båtfärd bort på västra sidan av den lilla korallön Misali. Reven ingår i ett naturskyddsområde. Parkvakter är baserade på ön. De ska hindra traktens fiskare att förvilla sig in på förbjudet område.
Misalis dykplatser ligger mestadels på yttre sidan av ett kustrev med branter rakt ner i det blå. Kålhuvudskoraller är den bitvis dominerande koralltypen nedanför 15 meter. De bildar en ofantlig labyrint av överlappande ”blad”. Där söker kardinalfiskar, soldatfiskar och grisfiskar skydd bakom sina egna små palissader.

Fullmåne
Filbert uppmanade mig att hålla ett öga på vad som hände ute i det blå. Redan på första dyket vid Misali blev jag belönad med åsynen av två fläckiga örnrockor. De gled makligt förbi likt rymdskepp i dunklet. Senare blev det blåfenade taggmakrillar och en hona av karettsköldpadda på strövtåg över en korallplatå.
Mitt besök på Fundu sammanföll med fullmåne. Sikten runt de berömda klyftorna vid Fundu och Njao var skraltig. Där passerar nämligen tidvatten genom trånga passager till grundområdena i västra lagunen. Enligt uppgift ska man ha chans att se manta och stora havsabborrar jaga i strömvirvlarna. Dyken där blev intressanta men egentligen resultatlösa. Vattnet var för grumligt. Jag kunde inte ens avgöra om några stora djur verkligen passerade förbi. Men strömmarna vid södra änden av Pemba förde med sig klart vatten – och löfte om ett vrakdyk.
I det klara förmiddagsljuset stävar vi ut mot öns sydvästra udde. Vi passerar ett övergivet fyrtorn och hotande barriärer av skrovliga rödaktiga rasbranter. Havet ligger spegelblankt. Jag vet att det afrikanska fastlandet ligger långt borta i väster. Men ingenting bryter den blå horisonten förutom några trekantiga...