God's pocket
– Kanadensiska steroider
I Queen Charlotte Straits, strax norr om Vancouver Island, British Columbia, ligger ett bälte av öar med en unik förutsättning för marin mångfald. Områdets tidvattenströmmar för dagligen in planktonrikt vatten från Stilla Havet. Strömmarna blir tidvis mycket starka och utanför den lilla ön Trembling Island har de mätts upp till 15 knop. Den numera avlidne Cousteau Sr. besökte området på en av sina många resor och utnämnde det till världens bästa kallvattendykning – något som knappast sätter låga förväntningar i huvudet på mig när jag stiger på planet som ska ta mig till God’s Pocket.
Nästan ett dygn och två flygplatser senare landar jag i ett litet propellerplan på Port Hardys flygplats i det nordvästra hörnet av Vancouver Island. Lätt jetlaggad stiger jag ut och möter Bill som tillsammans med frun Annie driver dykpensionatet God’s Pocket, beläget på den lilla ön Hurst Island, 30 minuters båtfärd från Port Hardy. Pensionatet är den enda bebyggelsen på ön, som i övrigt är beklädd med tempererad barrträdsregnskog. God’s Pocket ligger längs den klassiska farleden Inner Passage som går från Seattle i Washington till Glacier Bay i Alaska. Från början var pensionatet en tankningsstation för ledens fartygstrafik. För 10 år sedan köpte Bill och Annie tankstationen och byggde till flera små hus som idag fungerar som boende, vardagsrum, utrustningsrum etc. för de dykande gästerna.
Havsmöss och troll
Efter en kort introduktion och en smaklig måltid tillagad av Annie gör jag mig redo för ett uppvärmningsdyk. Klockan är tio på kvällen, men det är ljust länge än, då vi befinner oss på nordliga breddgrader. Torrdräkten åker på och med kameran i händerna seglar jag ner under ponton-bryggan.
Botten på åtta meters djup är täckt av stora gröna tångblad och det dröjer inte många sekunder innan jag får syn på en praktfull nakensnäcka, en Flabellina verrucosa. Någon minut senare visar det sig att det fullkomligen kryllar av dem på botten. Under dyket ser jag åtta arter. Räkna därtill en förbisimmande havsmus, sjöpennor, trollkrabba och man börjar få en aning om vad dykningen här handlar om. Efter dyket sitter jag och språkar med Bill på bryggan. Han säger att jag nog inte kommer bli besviken de kommande dagarna om jag gillade det här dyket.
Seven Tree Island
En rustik frukost bestående av stekta ägg, korv, fruktsallad, bröd, müsli och så självfallet kaffe står serverad klockan åtta. Havet är helt lugnt och det enda som hörs är två knölvalar som simmar förbi utanför viken. Frukosttiden varierar med tidvattnet – här sker nämligen all dykning efter tidvattentabell på grund av de otroligt starka strömmarna. Mätta och belåtna efter frukosten traskar vi ner till Bills robusta aluminiumbåt med ordentligt stor hytt som tar 16 dykare. Fast idag är det bara jag och Bills vän Tom som dyker.
Målen för dagen är Seven Tree Island och Snowfall, två av områdets bästa dykplatser, visar det sig. På väg till och från dyken ser vi knölval, två olika arter av utter, sjölejon och tumlare. Allt detta på en och samma dag! Så dags för det första ”riktiga dyket”.
Snowfall ligger i en liten vik och är på så vis skyddat från de starkaste strömmarna. Vi hoppar i och sjunker ner genom kelpskogens blad och vidare ner längs stammarna. Där de möter berget på fem meters djup tar ett bälte av havsnejlikor vid. De är vita och upp emot en halvmeter långa. Hela sluttningen är täckt. Ytterliggare något djupare och efter några simtag möter vi en vägg med sjöpungar och död mans hand om...
