Sorry, you need to enable JavaScript to visit this website.

DYK på YouTube  DYK på Facebook  Hämta RSS feed  NYHETSBREV!!

  Rejse  Resa
Island – dykning mellan två kontinenter
Kontinentaldriften, som har skapat Silfra genom att trycka de två plattorna från varandra, är synlig på flera ställen. Här är det en spricka i Lagunen.
Island – dykning mellan två kontinenter
Utsikt över Silfra från toppen av Lögberg. Här ses tydligt hur kontinentaldriften fått området att spricka upp.
Island – dykning mellan två kontinenter
Lögberg (Lagklippan) har skapats genom att de två kontinentalplattorna förskjutits så att det bildats en vägg. Förr samlades invånarna här för att anta landets nya lagar.
Island – dykning mellan två kontinenter
En sjöanemon har fått fotfäste på skorstenen i Eyjafjörður. Och det lär hålla foten varm. Den hydrotermiska skorstenen levererar 76-gradigt vatten.
Island – dykning mellan två kontinenter
Havkatter är inte bara vackra. Denna individ var så upptagen med att tugga på en mussla att den inte hade tid att bry sig om vår närvaro.
Island – dykning mellan två kontinenter
Island – dykning mellan två kontinenter
Island – dykning mellan två kontinenter
Under sommaren bidrar de gröna algerna till färgprakten i Silfra. På vintern finns inga alger och sikten blir ännu bättre.

Island

– dykning mellan två kontinenter

Text och foto: Jesper Kjøller
Islands särpräglade geologiska historia skapar sägenomspunna naturfenomen – och inte bara på land. Unika upplevelser väntar även under vattenytan. Dykning på Island förknippas särskilt med det klara sötvattnet i Silfra-sprickan. Dykningen i den omgivande Atlanten har också mycket att bjuda på.

Bredvid skorstenen har man placerat en boj. Med ett jätteplask hoppar vi i från båtens höga reling. Vi dyker från en fiskekutter. Numera fungerar den som valskådningsfartyg, sportfiskebåt – och alltså även tillfälligt som dykbåt.
Vi går ner längs linan och dalar ner mot repet. Det är fastknutet vid nedstigningslinan på ungefär 30 meters djup. Repet leder horisontellt vidare till skorstenen. Jag försöker få ögonen att vänja sig vid det grumliga och gröna vattnet. Då ser jag en kompakt mur av fisk. Den virvlar runt precis i synfältets utkant. Min värd Tobias Klose från dive.is berättade att han såg stimmet förra gången han var här. Torskarna har tydligen valt skorstenen som fast hemvist. De stannar kvar under hela dyket. Ofta kommer torskarna så nära att det känns som om jag kunde röra vid dem.
Repet fortsätter genom det gröna grumliga vattnet. Snart kan jag skymta skorstenen. Den reser sig ur en avgrund. Bottnen ligger 70 meter under oss.
Skorstenen sitter inte på ett vrak vi kommit för att besöka. Det är en så kallad ”hydrotermisk skorsten”. Ett av de otaliga och överraskande fenomen som Island är så rikt på. Den har bildats för att 76 grader varmt vatten väller upp ur underjorden. Här möter mineralrikt hett sötvatten havets kalla saltvatten. Genom årtusendena har mineralerna fällts ut ur vattnet. Processen har tagit ungefär 11 000 år. Den har skapat en för närvarande 55 meter hög skorsten av mineraler. Röret slutar cirka 15 meter under ytan.
Fenomenet kallas ”strýtan” på isländska. Det upptäcktes av yrkesdykaren Erlendur Bogason och har varit fredat sedan 2001. Strýtan är världens största i sitt slag. Den är unik genom att den är världens enda riktigt stora hydrotermiska skorsten som går att dyka på. Alla andra man känner till ligger för djupt. De kan bara besökas med ubåt.
Jag har turen att få ha Erlendur som dykkompis på dyket. Ingen känner platsen bättre än han. Erlendur är en hårdför och stolt islänning och är kontaktman för dive.is i Akureyri-området. Han känner trakten som sin egen byxficka trots att han ursprungligen är från Vestmannaöarna nere i söder.

Extra vikter
Jag känner att jag är på väg upp. Släpper ut luft ur västen. Även ur dräkten. Ändå stiger jag. Har jag tagit för lite bly? Jag räknar efter. Det kan inte stämma. Visserligen dyker jag i en tjock torrdräkt med pösigt underställ och vi befinner oss i en salt fjord. Ändå borde blyet räcka. Nå – jag får ordning på avvägningen och inriktar mig på att ta fler bilder. Men – vad är det som drar så hårt uppåt? Jag ligger ju och sprattlar runt som en nybörjare på första torrdräktsdyket. Så går det plötsligt upp en talgdank.
Skorstenen har bildats för att vatten forsar upp ur underjorden. Det är det uppvällande vattnet som lyfter mig! Ju närmare jag kommer till skorstenen desto tydligare märker jag uppåtströmmen. Det gäller verkligen att passa sig noga. Att ha några kilo extra vikter på det här dyket...

Logga in för att se fullständiga artiklar, eller registrera dig om du inte redan har en inloggning på DYK. Båda är här.

Skaffa också prenumeration på DYK tidningen här.

Läs även

Skaffa dig information, inspiration och upplevelser