Kanonvraken i Öresund

En vanlig och trolig teori varför de två kanonvraken inte upptäckts tidigare är så kallad översandning, enligt Jan Öijeberg som är Marinarkeolog vid Malmö Museer. Den hypotesen menar att sanden har flyttat på sig på grund av förändrade strömmar som orsakats av Öresundsbrobygget. Bron började byggas kring 1995 och stod klar år 2000. Det som stöder teorin om översandning är att det första vraket som hittades har ett så tydligt uppstick, 5 meter, att det är osannolikt att hon inte upptäckts tidigare om det varit så en längre tid. Tiden passar också in då hon hittades 2 år efter att bron blivit klar.
Charlotte Amalie
Det så kallade ”kanonvraket” heter Charlotte Amalie och var ursprungligen en fraktande dansk fregatt. Danska krigsmakten köpte och avriggade henne och byggde sedan om Charlotte Amalie till ett krigsskepp. De pressade på så många kanoner som det var möjligt. På danska kallas den typ av skepp hon blev efter modifiering för ett ”blokskib”.  Det finns en alternativ teori om att vraket är en annan båt och den kandidaten stammar från ”Andra slaget vid Köpenhamn” år 1807. Jag utgår nedan för att kanonvraket är Charlotte Amalie.
Det andra vraket, kanonpråmen, som upptäcktes ganska kort efter ”kanonvraket” är en riktig doldis. Det är inte helt välkänt att det faktiskt finns två kanonvrak och inte ett. Information kring vraket som senare definierades som Sværdfisken har inte exponerats alls på samma sätt. Sværdfisken är vad danskarna kallar en ”stykpram” som kort och gott blir kanonpråm på svenska. Båda vraken var med i striden vid Slaget vid Köpenhamn 1801 då Danmark försvarade sig mot England och den råbarkade Lord Nelson. De sjönk troligtvis några dagar efter slaget.

Napoleon Bonaparte
Året var alltså 1801 och Napoleon härjade i Europa och om man inte låg i direkt krig med Frankrike så var det lukrativt att handla med fransoserna. England, som var Napoleons fiende, försökte på olika sätt sabotera Frankrikes handel genom att använda sin starka flotta mot deras handelspartners. En av dessa kallades för Nordens neutralitetsförbund och innefattade Danmark-Norge, Sverige, Ryssland och Preussen. Förbundsländerna handlade fritt med Frankrike.
Efter utdragna och misslyckade försök att stoppa denna handel genom diplomati tröttnade England på att förhandla med förbundet. De skickade en 50 fartyg mäktig flotta till Östersjön med amiralen Sir Hyde Parker som befäl. Den mer kända viceamiralen Lord Nelson var andre man för operationen. Deras första uppgift var att angripa Köpenhamn och tvinga Danmark att lämna förbundet. De skulle sedan fortsätta till Sverige och Ryssland för att råda bot på alliansen.
Det rådde en del tvivel bland engelsmännen om resrutten. Frågan var om Stora bält eller Öresund var bästa vägen till Köpenhamn. Det smala sundet mellan Kronborg slott i Helsingör och Helsingborg sågs som en risk men det var den kortare vägen. Nelson lär ha yttrat ”I don’t care a damn by...