Sorry, you need to enable JavaScript to visit this website.

DYK på YouTube  DYK på Facebook  Hämta RSS feed  NYHETSBREV!!

  Biologi  Biologi
I havets mörka kalla djup
1 av 1

Kaskelotten

– i havets mörka kalla djup

Text: Michael Jensen Foto: Franco Banfi

Kaskelotvalen är en av världens största valar. Dess jaktmarker ligger djupt nere i en annan värld. Dit når solen aldrig ner. Vattnet är bara några få grader varmt. Trycket är enormt. Kaskeloten kan nå djup ner till två kilometer.

Kaskelotvalen är en av världens största valar. Dess jaktmarker ligger djupt nere i en annan värld. Dit når solen aldrig ner. Vattnet är bara några få grader varmt. Trycket är enormt. Kaskeloten kan nå djup ner till två kilometer. Den gör det genom att minska lungornas volym, sänka pulsen och förvara enorma mängder syre i musklerna. Bara ett ytterst litet fåtal djur utan gälar har förmåga att dyka ner till så extrema djup.

Från ytan tar det kaskeloten ungefär 11 minuter att nå sina jaktmarker djupt under ytan. Inför dyket ligger valen och gör sig klar att gå djupt. Den laddar kroppen med syre för att kunna hålla andan de närmaste 45 till 60 minuterna. Den tar en slutlig inandning, fyller lungorna med luft, vänder huvudet neråt, reser sin stora stjärtfena högt i luften och glider långsamt ner under ytan.

För valen är det ytterst viktigt att vara effektiv. Den minskar ämnesomsättningen och stänger av delar av blodcirkulationen. Bara de känsligaste organen typ hjärnan, hjärtat och lungorna får tillförsel av det syrehaltiga blodet. Onödigt mycket syre förbrukas om den simmar för snabbt. Dyrbar tid går förlorad om den simmar för långsamt.

Snart passerar valen 214 meter. Det är världsrekord i no-limit-grenen för fridykning (österrikaren Herbert Nitsch). Fortfarande är det långt kvar till jaktmarkerna. Det börjar bli kallt och mörkt. När kaskeloten passerar 300-metersnivån är vattentrycket 30 bar. Vi är redan långt förbi det djup där en dykare med atmosfärsluft i flaskan skulle överleva. Men ungefär lika djupt som världsrekordet för dykning med trimix. Fransmannen Pascal Bernabé nådde 330 meter år 2005. Kaskeloten är ändå bara i början av sitt dyk.

Ihärdigt glider den mot mörkret och kylan. Kaskeloten har ett par ess i rockärmen för att klara de extrema förhållandena. Bröstkorgen är elastisk. Den kan alltså tryckas ihop när lungvolymen minskar. Det låter sig göras för att kaskeloten förvarar bara 9 procent av syret i lungorna. Största delen ligger sparat i blodet (41 procent) och i de stora simmusklerna (41 procent).

Vid det här djupet är lungorna starkt sammanpressade. Volymen är bara en bråkdel av vad den var vid ytan. I det kolsvarta vattnet skulle en dykare bli desorienterad och ur stånd att avgöra skillnaden på upp och ner. Efter fem eller sex minuter når valen 500 meter. Efter 11 långa minuter når kaskeloten jaktmarkerna en kilometer under havsytan. Trycket där nere är nästan 100 bar.

Kaskeloter finner typiskt sin föda på sådana svindlande djup. Under de närmaste 20 till 40 minuterna kommer valen att jaga tioarmade jättebläckfiskar och andra läckerheter i det mörka kalla djupet. Till sist återvänder den långsamt till ytan och en välbehövlig portion frisk luft i lungorna.

Logga in för att se fullständiga artiklar, eller registrera dig om du inte redan har en inloggning på DYK. Båda är här.

Skaffa också prenumeration på DYK tidningen här.

Läs även

Skaffa dig information, inspiration och upplevelser