DYK på YouTube  DYK på Facebook  Hämta RSS feed  NYHETSBREV!!

  Biologi  Biologi
Hajlexikon: Valhaj – Rhincodon typus
Hajlexikon: Valhaj – Rhincodon typus
1 av 1

Hajlexikon: Valhaj

– Rhincodon typus

Text: David Bernvi Foto: Andy Murch

Valhajen är, som de flesta känner till, världens största fisk. Hur stor denna gigantiska haj kan bli är dock oklart. Både nya och gamla rapporter om valhajar på 17, 18 eller hela 21 meter tycks florera flitigt i litteraturen. Sanningen Månedens haj - valhaj är den att valhajar som når över 12 meter är mycket ovanliga. Det längsta mått som man med stor säkerhet kan säga är riktigt, anger 12,1 meter. Låter det lite? När du befinner dig i vattnet bredvid en fullvuxen valhaj så ändrar du garanterat uppfattning. 

Valhajen är en fisk som troligtvis kan nå mycket hög ålder. Med hjälp av en matematisk modell för att beräkna tillväxtkurvan och åldern hos djur – känd som von Bertalannfy kurvan – uppskattas valhajen nå en ålder på ca 100 år. Enligt von Bertalannfy-modellen bör en adult valhajshane på 7 meter vara ca 20 år.
Under de juvenila åren då hajen är mellan 1-3 meter växer troligen denna hajart mycket snabbt, kanske är valhajen den snabbaste växande hajen under sin barndom. Då hajen når könsmognad minskar farten på tillväxten drastiskt och förlöper troligen i en mer normal takt.

Simmande dammsugare
Valhajen är en planktonivor som kan suga in sitt byte till skillnad från brugden (Cetorhinus maximus) som saknar denna förmåga. Valhajar kan därför även välja större bytesdjur som kan simma ifrån rovdjur mer aktivt. Då valhajen äter behöver den inte röra sig framåt för att fånga upp sin föda utan kan på egenhand suga i sig större kräftdjur och mindre fiskar tillskillnad från brugden som i större omfattning livnär sig på mikroskopiskt zooplankton. Nackdelen med denna sugförmåga valhajen uppvisar gentemot brugdens silande efter zooplankton, är den att valhajen inte kan filtrera lika stora mängder vatten per tidsenhet som brugden gör. Valhajen kan däremot rikta sig mot specifika stim och suga upp dessa bestående av plankton eller mindre nekton.
Denna hajart kan ses jaga sitt byte genom att simma vid vattenytan. De yngre individerna, mellan 3-5 meter, simmar oftast med överkäken ovan vattenytan som den sedan stänger för att på detta vis samla in föda. Valhajen har gälräfständer innanför gälarna som fångar upp plankton. Större individer mellan 6 och 10 meter brukar simma under ytan där de öppnar sin mun och sedan sväljer regelbundet. Ett slags ventilerande ökar både syreintaget och troligen antalet plankton som fångas i gälarnas gälräfständer. Valhajen kan därför, om den föredrar, simma långsamt och svälja in sin föda. Tillräckligt långsamt för att man ska kunna simma vid sidan om dem under korta perioder.
Inte bara plankton
Ett annat sätt valhajen använder för att fånga in föda på är genom att vända sig ventralt mot vattenytan där det förekommer koncentrationer av småfisk eller kräftdjur, för att suga in dem dels med den väldiga munnens ventilerande och genom att lyfta sig en bit ovan vattenytan för att sedan sjunka ner och bilda ett vakumsug efter överkroppen och det breda huvudpartiet. På detta sätt kan valhajen fånga upp mer av sin föda.
I dieten ingår en mängd av plankton, även växtplankton rapporteras i maginnehållet hos valhajar i större mängder, men är troligen av ringa betydelse för dess näringsupptag. Mestadels består dieten av kräftdjur i from av hoppkräftor eller copepoder tillsammans med andra kräftdjur och mindre plankton. Även fisk ingår i mindre eller större storlek. Makrill, sardiner och anchovis eller ibland mindre tonfiskar kan snappas upp av valhajen. Bläckfiskar...

Logga in för att se fullständiga artiklar, eller registrera dig om du inte redan har en inloggning på DYK. Båda är här.

Skaffa också prenumeration på 20+ dyktidningar per år här.

Fakta

Visste du att…
Just nu pågår en utställning på Universeum i Göteborg med några av Sveriges och världens främsta naturfotografer när det gäller hajfiskar. Chris Fallows, Anders Salesjö och Magnus Lundgren ställer tillsammans ut unika bilder på hajar. Hajar och rockor är speciellt känsliga för överfiske då de generellt har en långsam tillväxt, sen könsmognad och populationsmässigt liten avkomma. De flesta Europeiska hajpopulationerna är överfiskade idag, en tredjedel av populationerna är hotade med risk för utrotning. Trots denna allvarliga fakta, fortsätter hajfisket oreglerat och vetenskapliga råd om kvoter är sparsamt beaktade. Förbudet mot finning i EU är bland de svagaste i världen. En aktionsplan för förvaltning av haj infördes av Europeiska kommissionen och godkändes av medlemsländerna i EU tidigare i år, aktionsplanen är en utgångspunkt för stora förändringar i EU:s hajfiskepolicy, vilket inkluderar förbudet mot finning. Nu krävs dock att aktionsplanen praktiseras snabbt och effektivt för att undvika fler ekologiska skador. Utställningen tjänar till att öka intresset och förståelsen för hajarnas vikt i världshaven.

Fakta

David Bernvi är ordförande för Svenska Hajföreningen och författaren bakom serien Världens Hajar, fyra böcker som beskriver hajars biologi och ca 300 hajarter.
Svenska Hajföreningen är en ideell organisation som arbetar för att sprida kunskap och intresse för hajar och rockor. Ett centralt moment i Svenska Hajföreningen vilar på insatser inom bevarandebiologi genom att föra diskussioner med olika myndigheter politiker och EU. Föreningen jobbar även tillsammans med olika forskningsgrupper genom att bidra med volontärarbetare. Läs mer på www.hajar.nu

Läs även

Skaffa dig information, inspiration och upplevelser