Moçambique
På den andra sidan
För oss som inte är tonåringar längre ger Moçambique bilder av inbördeskrig, kommunistgerilla och allmänt elände. Efter 500 år som portugisisk koloni vaknade man upp en morgon 1975 och upptäckte att portugiserna helt enkelt åkt hem. Ett blodigt inbördeskrig utbröt och först 1992 slöts fredsavtal mellan de stridande parterna. 18 års kommunistiskt styre följde och fortfarande är många gator i huvudstaden Maputo uppkallade efter olika partikoryféer och en del internationella vänstersymboler (Olof Palmes gata ligger till exempel centralt och passerar radiohuset).
Idag reser sig den enorma men ack så vägfattiga nationen på skakiga ben. Moçambique är något så ovanligt (och förfärligt) som ett fattigt land där mycket är dyrt. Mycket lite varor produceras inhemskt, istället importerar man från Portugal och grannlandet Sydafrika, vilket leder till höga priser. För den fattige medborgaren på gatan är det inte lätt. Barnadödligheten ligger på fruktansvärda 7,9 procent och medellivslängden för män är 40 år (men den förväntade livslängden för nyfödda har klättrat upp över 50). De största hälsoproblemen är brist på sjukvård och HIV/AIDS (mer än elva procent är smittade). Den höga andelen HIV-smittade gör att det finns många föräldralösa barn. SOS Barnbyar har till exempel en by/skola utanför Tofo. Moçambique är ett av de länder som mottar mest bistånd från Sverige och utvecklingen går trots allt åt rätt håll.
Därför är turismen en viktig inkomstkälla och en räddningsplanka för de familjer som får chans att jobba inom sektorn. Maputo är en kul stad att besöka med roligt nattliv, schysst musik och en väldigt annorlunda vibe. Ändå är det kusten som är den stora attraktionen. Moçambiques kust mot Indiska Oceanen är nästan 2 500 kilometer lång och smyckad med den ena paradisstranden efter den andra.
I princip finns det flera dykområden längs kusten, men de flesta åker Tofo, som vi återkommer till.
Archipélago das Quirimbas
Långt i norr, utanför staden Pemba, ligger ögruppen Quirimbas, där de elva sydligaste korallöarna är skyddade i en nationalpark. På grund av Moçambiques nästintill obefintliga infrastruktur är det få resenärer, och än färre dykare, som tar sig ända upp hit. Men de dykcenter som finns lockar med koraller, sköldpaddor, betande sjökor och kalvande valar. Här finns också en del mäktiga drop-offs. Det här är exotisk dykning som få upplevt.
Bazaruto-öarna
1 200 kilometer söderut väntar Bazaruto-öarna som lockar fler turister. Här dyks det en hel del och det är framförallt korallreven kring öarna som lockar. Ögruppen består av fem öar och man dyker mestadels på utsidan av dem. När dykplatserna har namn som Baluba Reef blir man ju nyfiken. Mycket fisk, en hel del olika arter av rockor inklusive mantor och en och annan valhaj. Ja, det är inte ön i Limhamn vi talar om här. Sikten kan vara rätt varierande.
Man når Bazaruto via den lilla staden Vilanculos...
