Portugal
– Algarvekusten från Öst till Väst
Algarve har en mycket vacker kuststräcka. Kusten består av ljuvligt guldfärgade sandstränder och dramatiska sandstensklippor som stupar rakt ner i havet. Hela scenariot blir än mer imponerande när stränderna och klipporna kombineras till små gömda avskilda stränder insprängda bland de röda klipporna.
Faro är Algarves huvudstad och det ställe som de flesta turister landar på när man besöker området. Stadens historia är fascinerande och sträcker sig till tiden långt innan romarriket. Då hade staden namnet Ossónoba och var en av de viktigaste bosättningarna i södra Portugal. Nationalparken Ria Formosa strax utanför stadens väggar kan bedåra den mest kräsna globetrottern. Naturscenerna är helt sagolika. Området består av labyrinter med öar, sanddynor, våtmarker, laguner och ljuvliga stränder. Om Faro är landningsplats för oss turister så är Ria Formosa landningsplats för en stor mängd flyttfåglar under hösten och vårens vandringar över världen. Det går frekvent att se arter som flamingo, tranor och strandskator. Dykningen utanför Faro är likaså den mycket fascinerande. Under ytan är Ria Formosa välkänt för sina sjöhästar och erbjuder bland den högsta densiteten av sjöhästar som uppmätts. Därför har det här bedrivits ett forskningsprojekt kring dessa vackra varelser som bland annat resulterat i filmen ”Cavalos Do Mar”.
Tyvärr så får vi aldrig möjligheten att bekräfta detta själva. Högsommarens kraftiga båttrafik inne i Ria Formosa kan under denna del av året innebära stor fara för oss dykare. Vi bestämmer oss för att fokusera på vrak och hoppas på att få se sjöhästarna en annan gång. Stålbåten Ipimar och resterna av flygplanet B-24 Liberator ligger snabbt tillgängliga utanför Faro. Just dessa två vrak blir det första vi besöker här längst Algarvekusten.
Ipimar och B-24 Liberator
Ipimar sänktes 1995 av det portugisiska fiskundersökningsinstitutet. Idag vilar hon på 22-29 meters djup och med ca 45 graders slagsida. Vraket ligger på en ljus sandbotten vilket skapar en illusion av att dyket är mycket grundare än vad det egentligen är. Ipimar är utvändigt helt intakt i skrovet. Invändigt är alla interiörerna bortplockade, detta gjordes innan hon sänktes ur säkerhetssynpunkt. Personligen så föredrar jag att dyka på vrak som har en förlisningshistoria och inte är rensad på interiörer. Trots detta finner jag Ipimar både vacker och intressant. Utsidan av henne är klädd med hornkoraller och anemonerna i alla dess härliga färger. När jag simmar runt styrhytten möts jag av ett stort stim av skäggtorsk och brax och väl inne i vraket så stöter jag på en fritt simmande havsål. För mig är vrakets djurliv och skönhet mer tilltalande än dess historia. På väg upp från vraket så slår det mig plötsligt hur mycket jag fryser. Vattnen kring Algarve är kallare än jag tänkt mig och min 5mm våtdräkt är alldeles för tunn.
Skeppsvrak i all ära, men ges det en chans att dyka på flygplan...