DYK på YouTube  DYK på Facebook  Hämta RSS feed  NYHETSBREV!

  Biologi  Biologi
Vitspetsig revhaj – Triaenodon obesus
Vitspetsig revhaj – Triaenodon obesus
1 av 1

Vitspetsig revhaj

Triaenodon obesus

Text: Charlott Stenberg Foto: jesper kjøller

Redan på rubriken körde jag fast. Vitfenad revhaj? Vitspetsig revhaj? Vitspetsig korallhaj? Eller varför inte öknamnet ”havets råtta”? Det stora digitala fiskuppslagsverket Fishbase säger ”korallhaj” men det känns inte helt rätt.  Kärt barn har många namn!
Den vitspetsiga revhajen kan bli upp till 170 centimeter lång men är mycket slank så den väger inte mer än 30 kg vid den storleken. Tydligaste kännetecknet är de vita spetsarna på ryggfenorna samt på stjärtfenans övre lob. Den är grå till färgen, med lite mörkare fläckar. Nosen är mycket kort och trubbig med tydliga flärpar vid näsöppningarna. 

Den vitspetsiga revhajen finns inte i Atlanten, men är ändå en av de vanligaste hajarterna som skandinaver träffar på. Detta beror på att den finns på våra favoritresemål - både i Röda havet och i Sydostasien. Den lever dessutom företrädesvis på grunda koralltäckta bottnar i kustnära miljöer - en miljö som dykare, snorklare och vanliga badare ofta kommer i kontakt med. På dagarna slöar de helst i grottor och under överhäng, där tiotals individer kan ligga ihop. När det sedan börjar skymma börjar de jaga favoritfödan som består av mindre fiskar, bläckfisk och kräftdjur. Att de kallas för ”havets råttor” beror på att de nattetid kan krylla runt i stora stim bland koraller och tränga in i små håligheter på jakt efter sovande fiskar och ändå alltid komma ut med nosen först - precis som ett gäng råttor.

Trots att den vitspetsiga revhajen betraktas som vanlig är den numera listad under nära hotad (NT) på IUCNs globala rödlista eftersom den har minskat i antal. Dess ekologiska nisch finns på grunda korallrev och de finns i princip uteslutande på dessa. Korallrev som, som de flesta redan vet, är svårt ansatta av högre temperaturer i havet, avrinning av näringsämnen och grumlande partiklar från land, dynamitfiske… ja listan blir lång. På sina håll fångas de i de blandfisken som sker på korallreven. Levern ska vara giftig men själv hajen är ätbar. Till det tillkommer att deras reproduktion är mycket långsam.  Den vitspetsade revhajen föder bara mellan två och fem ungar åt gången och kanske så sällan som vartannat år. Ungarna är vid födseln cirka sextio centimeter långa.

Eftersom den vitspetsade revhajen har god överlevnadsförmåga är den tämligen vanlig i publika akvarier.  Det har även hänt att de har förökat sig där, men det är inte vanligt.

Kanske tar jag denna haj lite för givet, men många är de som kommit fram till mig med tindrande ögon och med stolthet i rösten sagt att de minsann har simmat med hajar. Och nio gånger av tio rör det sig just om den vitspetsiga revhajen.

Logga in för att se fullständiga artiklar, eller registrera dig om du inte redan har en inloggning på DYK. Båda är här.

Skaffa också prenumeration på DYK tidningen här.

Läs även

Skaffa dig information, inspiration och upplevelser