DYK på YouTube  DYK på Facebook  Hämta RSS feed  NYHETSBREV!!

  Biologi  Biologi
Hajlexikon: Sildehaj – Lamna nasus
Hajlexikon: Sildehaj – Lamna nasus
1 av 1

Hajlexikon: Sillhaj

– Lamna nasus

Text: David Bernvi Foto: Andy Murch

Håbranden eller sillhajen är en art som kan förekomma utmed den svenska västkusten så långt söder över som ner till Öresund. Sillhajen är epipelagisk, det vill säga att den förekommer ute till havs men är regelbundet kustbunden.

Den har fångats i brackvatten men är inte en sötvattens haj. Det finns dock en uppgift på att sillhajen klarat sig upp till den Åländska skärgården i Östersjön under 1800-talet. Sillhajen är en kallvattenhaj som oftast fördrar vattentemperatur under 18 grader och ner till 1 grad.
Under sommaren kommer den in till kusten och syns då ofta vid ytan. Vid vintertid håller den sig på djupare vatten ute till havs. Ibland kan man observera stim eller aggregationer av sillhaj. Dessa samlingar sammanfaller oftast i närvaro av en födoresurs.
Sillhajar är aktiva och snabbsimmande hajar. De är segregerade efter storlek och kön. Denna hajart kan dock också förekomma i ensamma individer då de påträffas. Troligen är sillhajen en solitär jägare mestadels.
Hajen är främst en snabb och bastant fiskätare som specialiserat sig på stimfisk i form av sill, makrill och liknande stimfiskar. Torsk och större fiskar är likväl jagade av denna haj, liksom pigghaj Squalus acanthias och djuphavsformer av pelagiska fiskarter. Även gråhaj Galeorhinus galeus ingår i sillhajens diet tillsammans med bläckfiskar och säkerligen olika former av as.  
Denna hajart är ovovivipar och oofagisk, livmoderkannibalism med äggätande syskon. Fostren äter de obefruktade äggen och sväller upp med enorma bukar. De tycks ibland svälja äggen hela. Svalget och magen är mycket förstorat för att detta skall vara genomförbart. Små foster har huggtänder i käken för att öppna de stora äggen och på detta sätt förtära dess innehåll. Då ungarna når en längd omkring 35-40 cm tappar de huggtänderna.
En hona är gravid i ca 8-9 månader och föder 1-5 ungar. I Europa föds ungarna under våren. På södra halvklotet föder sillhajen sina ungar under juni och juli vilket motsvarar vinterperiod på södra delen av jordklotet. I Europa sker parningen troligen under sensommaren.
Märkningsstudier tyder på att sillhajen är en migrerande haj. Under sommaren simmar de norr över och under vintern söder över.
Man vet inte helt säkert hur gamla dessa hajar kan bli, minst 10 år men troligen kan de bli 30-45 år. Studier tyder på att hanar könsmognar vid en ålder av ca 7 år drygt 1,5-2 meter och honor vid en ålder av ca 14 år vid en längd av 2-2,5 meter. De nyfödda sillhajarna växer 15-20 cm per år. Sillhajen kan nå över 3 meter och möjligen 3,7 meter. De flesta som infångas är inte längre än 2 meter. Vid födseln är de 60-75 cm.
Naturliga fiender är få, vithajen Carcharodon carcharias och späckhuggaren Orchinus orca kan tänkas falla in som predatorer för sillhajen.

Logga in för att se fullständiga artiklar, eller registrera dig om du inte redan har en inloggning på DYK. Båda är här.

Skaffa också prenumeration på 20+ dyktidningar per år här.

Fakta

Visste du att…
Den mycket ovanliga jättemunhajen Megachasma pelagios har observerats för 43 gången någonsin. I år fångades ett exemplar utanför Filippinerna, nära Donsol vid Burias Island, den 30 mars. Hajen hade en längd på 4 meter och vägde ett halv ton. I magen återfann man räklarver. Jättemunhajen upptäcktes 1976, den kan nå närmare 6 meters längd och väga nästan 1,3 ton. Den är en av världens största hajar och livnär sig på kräftdjur via ett självlysande organ vid hajens läppar. Anledningen till att man upptäckte denna jätte först sent in på 1900-talet, har att göra med dess livsstil. Under dagen följer den kräftdjur djupt ner i havet och under natten simmar den upp mot ytan igen i jakt på sin föda men den når aldrig ytvattnet.

Läs även

Skaffa dig information, inspiration och upplevelser