Brytpunkten för strömmen låg strax framför mig – bara runt hörnet längs korallväggen. Jag kunde se ett stort gäng med silverglittrande tonfiskar kämpa hårt i strömmen alldeles i närheten. Jag tog mig fram försiktigt från den ena korallryggen till nästa medan jag försökte undvika den värsta strömmen. Slutligen nådde jag yttersta udden. Där hakade jag fast strömkroken i en stadig bit död korall och svävade fritt ute i vattnet.
Fem grå revhajar uppförde någon sorts vattenbalett i det framrusande vattnet. Ett långt utdraget stim barrakudor simmade på led efter varandra – inte i den vanliga kompakta virvelformationen. Fyra enorma taggmakrillar råkade välja samma rutt som jag. De blev överraskade att råka på den underliga bubblande varelsen som hängde i änden av en lina mitt ute i det blå. En liten papegojfisk fladdrade energiskt med fenorna några ögonblick bredvid...