DYK på YouTube  DYK på Facebook  Hämta RSS feed  NYHETSBREV!!

6 torrdräkter

– under sju tusen kronor

Text och foto: Marko Wramén

Ska man komma vidare som dykare i Sverige och börja dyka seriöst vill det till att man skaffar en egen torrdräkt. För att hjälpa dig på traven har DYK testat sex torrdräkter som kostar under sju tusen kronor.

Det finns många sanningar när det gäller dykning. En av de mer sanna, om man får lov och säga så, är att man måste ha en egen torrdräkt om man ska komma igång ordentligt med dykningen i Sverige. Plötsligt förlängs säsongen från kanske två månader (i bästa fall) till året om. Och vartenda ett av årets dyk blir behagligare och varmare, det kan jag lova. Men att köpa en torrdräkt är ofta en stor investering och det är mycket att tänka på inför köpet. För att göra det lättare för dig har DYK gjort ett test av torrdräkter. Alla generalagenter i Sverige kontaktades och de som kunde ställa upp med en dräkt som inte kostar mer än cirka 7.000 kronor fick vara med. Till testet samlade vi tre testdykare med olika bakgrunder (se ruta). När startskottet gick en solig dag vid Kullen hade vi fått in sex dräkter, tre i neopren och tre skaldräkter. Under två dagar dök alla testdykarna med varje dräkt och fick på så sätt goda möjligheter att jämföra dem. Men innan vi går in på resultaten tänkte jag titta närmare på torrdräktens olika detaljer.

Neopren Den första och kanske största frågan är vilken typ av torrdräkt man ska välja - neoprendräkt eller skaldräkt. Valet är svårt och påminner lite om valet mellan PC och Mac i datorvärlden, det handlar lika mycket om tycke och smak som om hur man använder grejerna. Neoprendräkten är sydd av samma typ av tjocka och isolerande material som våtdräkter. Det innebär att den är varm och go, vilket är det här materialets största fördel. Ofta är de så varma att man inte behöver något specialunderställ (som kostar mycket) utan kan nöja sig med t ex vanliga kraftunderställ och en fleecetröja. En nackdel kan dock vara att neoprendräkten ibland är lite stel och klumpig. Neoprenet är så varmt för att det innehåller gasbubblor som isolerar bra. Ju djupare du dyker desto mer trycks dessa bubblor ihop, vilket innebär att neoprendräkter blir kallare och förlorar flytkraft när man går djupare. Ett sätt att försöka undvika detta är att trycka ihop bubblorna redan på fabriken. Då får man ett tunnare material som inte är lika känsligt för tryckförändringarna men som inte heller isolerar lika bra. Detta kallas komprimerat eller hoptryckt neopren (compressed neoprene på engelska) och har blivit ett populärt dräktmaterial. En annan nackdel med neoprendräkter är att de är tyngre (vilket märks om du ska flyga och hålla dig inom flygbolagets viktgränser) och att de torkar långsamt. Å andra sidan är neoprenet mycket flexibelt vilket gör att dräkten kan sitta tajtare och därmed förhindra luftvandring ut i benen.

Skalet Skaldräkten är gjord av olika kombinationer av vattentäta och slitstarka material som inte är värmeisolerande men som håller dig torr. Ofta handlar det om en kombination av tre olika material, så kallat trilaminat, men det kan också vara gjort av gummi (som i en del av Vikings dräkter) och olika plastmaterial. Dyker man med skaldräkt...

Logga in för att se fullständiga artiklar, eller registrera dig om du inte redan har en inloggning på DYK. Båda är här.

Skaffa också prenumeration på DYK tidningen här.

Läs även

Skaffa dig information, inspiration och upplevelser