Från Speyside till Crown Point

Jag begriper inte vad det är med färgerna i Karibien. Oceanens azurblå; bougainvilleablommornas intensivt rosa; alla klargröna och illröda kläder mot mörkt chokladfärgad hud – är färgerna extra starka? Är det helt enkelt för att det inte regnar? Eller bara för att jag inte är hemma i England?
En paradisö? Det är vad Tobago är. Mil efter mil med yppigt grön regnskog, jublande sång från fåglar i skimrande färger, stränder prydda med solblekta fiskebåtar, ensliga palmbekransade sandstränder och lokalbefolkning så avspänd man kan bli utan att falla ihop.
Jag frågade andra dykare vad de tyckte. ”Tja – korallerna går väl inte precis upp mot dem i Röda Havet eller Maldiverna. Det är inte lika gott om manta som vid Yap. Men sikten är bra och vattnet varmt. Det finns massor av otroligt vackra fiskar. Jag är här för fjärde gången. Tänker absolut komma tillbaka hit!”
Jag kan förstå varför. Tobago är inte känt som ett av de ”främsta” dykresemålen. Ändå borde det finnas med på din lista. Speciellt om du har familj med småbarn. Numera har jag fått ett helt annat perspektiv på dykresor. Hela familjen måste få trivas. Det räcker inte med att jag och min make trivs med dykningen.
Vi försökte dela upp varje dag i två delar. Ena delen dykning. Den andra med utflykter på land. Amélie (två och ett halvt) var i sitt esse – vattenfall, sandstränder, bassänger, god mat (makaronipaj varenda dag!) och läcker frukt; fåglar i magiska färger som öns berömda mot-mot och den rödbrunstjärtade jacamaran, fjärilar, sandödlor och geckoödlor.
Grodor kväkte i kör i en gyttjepöl utanför hotellet varje natt. Steelbands spelade överallt. Musiken var så sprittande att man inte kunde låta bli at dansa! Amélie kanske inte hade haft så kungligt roligt om hon hade förväntat sig nöjesparker med vattenrutschkanor. Men det är hon för liten för.

Allt finns
Tobagoborna är otroligt vänliga. Ändå tog det oss ett tag att vänja oss vid dialekten. Vi blev presenterade för en av våra dykguider. Med ett strålande leende sade han ”Hi, I’m Kirsteman.” Vi svarade ”Hi, Kirsteman!” Han log tillbaka mot oss och sade ”No man, I’m Kirsty, man!”
London Bridge, Bookends, Diver’s Dream, Grand Canyon, Stairway to Heaven – namnen på dykplatserna lät för bra för att vara sanna. Speyside ligger på öns lovartssida. Det är stället de flesta dykare söker sig till för att få se manta, tarpon och hajar och förbluffande enorma hjärnkoraller i världsrekordsstorlek.
Vattnet är näringsrikt och kommer både från den varma Golfströmmen och den kallare Guyanaströmmen. Det gör sikten lite sämre än man kunde önska sig. Men strömmarna bidrar med några märkliga högsjöarter och en del omtumlande strömdyk.
Korallreven är ganska få. Men de är i gott tillstånd. De ger förträfflig bakgrund för fotografer och gott om skrymslen och vrår att utforska. Somliga letar efter det storslagna typ hammarhaj, manta och havssköldpadda. Andra söker...