Frank och världens snabbaste djur

På vägen till universitetet Bicol i Albay-provinsen på Filippinerna får vi ett SMS. Beskedet på skärmen är klart och tydligt. ”Vänd om. Tyfonen Frank är på väg hit. Den växer sig allt starkare. Vi har skickat hem alla. Nu försöker vi rädda allt som räddas kan. Universitetet är stängt.”
Baktill i bilen har vi en gul låda med vattenprover. De är tagna i havet utanför Donsol. Där har WWF ett projekt om valhaj. På Bicol-universitetet skulle vattenproverna analyseras på halter och typer av plankton. I vårt projekt inriktar vi oss på världens största fisk. Just därför intresserar vi oss även för havets allra minsta innevånare. Plankton är nämligen valhajens mat. Donsol får varje år besök av hundratals av de charmfulla jättarna. Plankton i rikliga mängder är orsaken till det.
I plankton ingår växter, djur och bakterier. Enligt definitionen klarar de inte att ta sig fram för egen maskin långa sträckor. I stället driver de med strömmarna i havet. Några arter är plankton hela livet. Andra ingår i plankton bara en del av sitt liv. Till den senare sorten hör larver av sjöstjärnor, kräftdjur och fiskar. Först förbrukar fiskyngel näringen i äggets gulesäck. Sedan blir plankton dess födokälla. Växtplankton lever nära havsytan. Där räcker ljuset för fotosyntes. Växtplankton tar upp mängder av koldioxid ur luften varje dag. En del av djuren i plankton betar av växtplankton. Andra är rovdjur och lever av övriga planktondjur. Plankton är alltså livsnerven i havet. Samtidigt stabiliserar det världens klimat – och är mat åt valhaj. Det finns därför alla skäl i världen att intressera sig för plankton.
Vi återvänder till Donsol. Där är havet i fullt uppror. I dagsläget är det bäst att hålla sig inomhus. Vad gör man då? Man kan läsa! Jag har tagit med mig det senaste numret av tidskriften Ocean Geographic. Tänka sig – numret har en längre artikel om just plankton. Det verkar nästan uppgjort i förväg. Snart går en sak upp för mig. Jag borde nog ha ägnat betydligt mera uppmärksamhet åt plankton. Dess betydelse för vår planet verkar vara bortglömd. Global uppvärmning ser nämligen ut att medföra en minskning av plankton. Det kan innebära katastrof för livet både under och över havsytan.
Tidskriften visar tjusiga bilder av levande plankton. De liknar varelser från en annan värld – komiska, mystiska eller skrämmande. Jag faller pladask för några hoppkräftor. Den gruppen av djurplankton är små kräftdjur med en viftande svans i ena änden och två långa antenner i den andra. Artikeln berättar att de också är världens snabbaste djur. Med hjälp av videomikroskop har man lyckats mäta deras simhastighet. Små hoppkräftor klarar att förflytta sig 500 kroppslängder per sekund. Det är svårt att förstå hur snabbt det egentligen är. Därför förklarar artikeln att en F-16 klarar att flyga högst 50 gånger sin egen längd på en sekund. Säg att man kunde förstora en hoppkräfta och låta den simma ikapp med en springande gepard. Med sina 112 km/tim skulle geparden bara...