DYK på YouTube  DYK på Facebook  Hämta RSS feed  NYHETSBREV!!

  Rejse  Resa
Fridykning – konsten att snorkla djupt
Fridykning – konsten att snorkla djupt
Fridykning – konsten att snorkla djupt
Sebastians råd inför resan: Ta med ditt eget cyklop och egen snorkel men hyr fenor på plats. Om du har plats, ta med en shorty på max 3 mm. Om du kan hitta en tunnare shorty kanske du kan fridyka utan vikter. En rashguard är också bra. Egna neoprensockor och ett elastiskt bälte kan vara värt att ha med sig. Vikter hyr du på plats.
Fridykning – konsten att snorkla djupt
Det är viktigt att hela tiden tryckutjämna öronen. Gör det ont ska du inte gå djupare.
Fridykning – konsten att snorkla djupt
Drick mycket vatten. Skölj gärna öronen också för att få bort saltvattnet.

Fridykning

– konsten att snorkla djupt

Text Sebastian Näslund
En snorklare ligger uppe på ytan och tittar ner, kanske simmar ner någon meter under några sprattliga sekunder. En fridykare däremot, tar sig an djupet med större lugn och kontroll. Du kan närma dig snorkling som om det vore en form av äventyrsaktig motion, eller en stunds undervattens-sightseeing. Du kan lägga till ett element av personlig tävling, där du vill komma djupare och vara under ytan längre. Du kan också ta det ett steg längre och sträva efter det perfekta dyket. En närvaro i nuet där du söker harmonin i varje rörelse. Då kan djup snorkling bli en inre upplevelse lika mycket som en yttre. Vi visar hur du förbereder dig.

Om du håller andan länge så kommer du att få andningsreflexer. Dessa kommer när syret förbrukas ute i cellerna och det har bildats mycket koldioxid i blodet. Hjärnan mäter inte dina syrenivåer - du kan inte känna syrebrist, men den ökande mängden koldioxid känner du av. Till slut skickar hjärnan en order till diafragman (muskeln under lungorna som sköter andningen). Diafragman drar ihop sig som i en liten kramp - det kallas för andningsreflex. Muskeln försöker spänna ut bröstkorgen och därmed tvinga ner luft genom ett undertryck. Andningsreflexerna blir fler och kraftigare ju längre du håller andan och ju mer koldioxid som finns i blodet. Andningsreflexerna slutar så snart du börjar andas igen - direkt. Och på bara några få andetag så är syret i lungorna uppe i 99-100% syremättnad.  Blodet på väg ut i kroppen blir då fullt med syre igen. Det blod som är på väg tillbaka från musklerna är dock fortfarande ganska syrefattigt. Efter ett ansträngande dyk kan det ta några minuter innan syrenivåerna är tillbaka uppe på sina grundnivåer igen. Att vila mellan dyk är alltså viktigt.

Hyperventilera aldrig
Du kan få andningsreflexerna att komma senare. Om du andas kraftigt (djupt och snabbt) så tömmer du lungorna på den mängd koldioxid som vanligen finns där. Du sänker koldioxidhalten i lungorna och det tar längre tid innan andningsreflexer skapas. Ordentlig hyperventilering (snabbare/ djupare andning än normalt) leder till att du inte får någon förvarning om syrebrist och du svimmar utan att ha känt någon andningslust eller en enda andningsreflex. Det händer människor nästan varje dag över hela världen. Många drunkningsolyckor är resultatet av hyperventilering.
Stretching är bra att göra innan du hoppar i. I vatten har du annorlunda rörelsemönster där du måste parera med kroppen på ett helt nytt sätt. Du gör plötsliga oväntade rörelser som kan leda till att du får en sträckning eller kramp. Stretching gynnar dessutom blodgenomströmningen i musklerna. Man kan säga att det väcker musklerna inför snorklingen. Blodgenomströmning minskar risken för kramp och gynnar syresättningen av muskeln.

Val av plats
Gör en utvärdering av platsen du ska ut och snorkla på. Jämför olika platser att stiga i på. Det ser ofta enklare ut än vad det är. Se till att ha undersökt olika platser där det är lugnt och där du kan ta dig upp. Varje dag ute på havet är unik: vindar, strömmar och temperaturer skiftar ständigt, och även trafiken ute på vattnet. Det hav du stiger ned i behöver inte vara samma som du stiger upp ur. Snorkla runt en udde och allt kan förändras. Strömmar kan bli starkare och byta riktning. På platser med mycket tidvatten byter strömmar fart och riktning med kort varsel. Stanna till då och då och bara flyt på ytan – titta på botten och se om du har fångats av en ström. En bra idé är att alltid börja med att simma upp mot vinden eller strömmen så att du lätt kan ta dig tillbaka. Ett...

Logga in för att se fullständiga artiklar, eller registrera dig om du inte redan har en inloggning på DYK. Båda är här.

Skaffa också prenumeration på 20+ dyktidningar per år här.

Fakta

Utrustning

Cyklopet …ska sluta tätt, det är det viktigaste. Sätt det på dig och sug inåt med näsan. Cyklopet ska fastna på ansiktet. Det ska gärna ha så liten volym som möjligt eftersom det går åt luft till att tryckutjämna ett cyklop. Glas är att föredra om du dyker för att titta på saker, harpunfiska eller fotografera.

Fenorna …ska varas helfotsfenor och sitta ordentligt och bekvämt på foten – det är det viktigaste. Är du otränad så är små, mjuka fenor att föredra. Är du inte van vid att simma med fenor så kan du lätt få skavsår. Du kan i förebyggande syfte tejpa hälarna innan, eller ha vanliga sockor eller neoprensockor på fötterna. Tänk på att skavsår/blåsor på första dagen kan förstöra snorklingen för resten av semestern.

Snorkel Ska du simma runt länge och titta så är en snorkel ett måste. Det ska då helst vara en av de dyrare, men enklare modellerna utan för mycket specialvarianter – helt enkelt ett rör och ett bitmunstycke. Dessa är oftast de säkraste och håller rätt dimensioner. Köp inget billigt på en bensinmack eller på en stormarknad.

Dräkt …är något man gärna vill ha, till och med i tropiska vatten. En tunn shorty (korta ben och armar) gör att du kan ligga i vattnet mycket längre. Trots att det är varmt i vattnet så kyls du sakta ner – speciellt om du lugnt glider runt och tittar på saker. Dräkten skyddar också mot solen. Om du planerar fridyka i nordiska vatten behöver du en hel dräkt med huva. Du ska i så fall leta efter en dräkt gjord för fridykning. Fridykardräkter har mer töjbart nylon (superstretch) på utsidan och är lättare att andas i än en otymplig scubadräkt. Hela poängen med en våtdräkt är att den ska sitta så tight att inte vatten strömmar igenom hela tiden. Windsurf- och triathlondräkter kan vara utmärkta. Huva är viktig eftersom du förlorar mycket av din värme från just huvudet.

Vikter …behövs om du är för lätt - och har du en dräkt så blir du för lätt. Tar du stora andetag blir du för lätt. Är du överviktig/tjock kan du vara för lätt. Till och med vanliga kvinnliga former kan ge dig för mycket flytkraft. Därför kan du behöva blyvikter. Du ska helst fästa dem på ett elastiskt gummibälte som du fäster runt höften (inte midjan) - då kan du ta större andetag. Sporasub har ett bälte som heter Elastic, det har snabbspänne som fort kan öppnas om det behövs. Ofta brukar fridykare vikta sig med ett kilo bly per millimeter tjocklek av en heldräkt. En fem millimeter tjock dräkt kräver då fem kilo bly. Halsvikter är något som säkert kommer att bli vanligare framöver.

Djupmätare Om du dyker för att uppleva djup och göra personbästa så behöver du naturligtvis en djupmätare. Annars är det svårt att utvärdera dina dyk.  Det bästa med en riktig fridykarklocka är att den utöver djup också mäter den tid du tillbringar på ytan. Exempelvis Suunto D3 klocka gör detta. Om du vet hur länge du varit på ytan så finns ingen risk att du tappar bort tiden och dyker för tidigt innan dina muskler är syresatta och har vilat klart.

Kniv …är ett måste om du tror att du är James Bond eller vill vara lite macho. Ja, det finns ju en chans på miljonen att du fastnar i ett nät eller måste försvara dig mot en galen haj.

Läs även

Skaffa dig information, inspiration och upplevelser