Fridykning
– konsten att snorkla djupt
Om du håller andan länge så kommer du att få andningsreflexer. Dessa kommer när syret förbrukas ute i cellerna och det har bildats mycket koldioxid i blodet. Hjärnan mäter inte dina syrenivåer - du kan inte känna syrebrist, men den ökande mängden koldioxid känner du av. Till slut skickar hjärnan en order till diafragman (muskeln under lungorna som sköter andningen). Diafragman drar ihop sig som i en liten kramp - det kallas för andningsreflex. Muskeln försöker spänna ut bröstkorgen och därmed tvinga ner luft genom ett undertryck. Andningsreflexerna blir fler och kraftigare ju längre du håller andan och ju mer koldioxid som finns i blodet. Andningsreflexerna slutar så snart du börjar andas igen - direkt. Och på bara några få andetag så är syret i lungorna uppe i 99-100% syremättnad. Blodet på väg ut i kroppen blir då fullt med syre igen. Det blod som är på väg tillbaka från musklerna är dock fortfarande ganska syrefattigt. Efter ett ansträngande dyk kan det ta några minuter innan syrenivåerna är tillbaka uppe på sina grundnivåer igen. Att vila mellan dyk är alltså viktigt.
Hyperventilera aldrig
Du kan få andningsreflexerna att komma senare. Om du andas kraftigt (djupt och snabbt) så tömmer du lungorna på den mängd koldioxid som vanligen finns där. Du sänker koldioxidhalten i lungorna och det tar längre tid innan andningsreflexer skapas. Ordentlig hyperventilering (snabbare/ djupare andning än normalt) leder till att du inte får någon förvarning om syrebrist och du svimmar utan att ha känt någon andningslust eller en enda andningsreflex. Det händer människor nästan varje dag över hela världen. Många drunkningsolyckor är resultatet av hyperventilering.
Stretching är bra att göra innan du hoppar i. I vatten har du annorlunda rörelsemönster där du måste parera med kroppen på ett helt nytt sätt. Du gör plötsliga oväntade rörelser som kan leda till att du får en sträckning eller kramp. Stretching gynnar dessutom blodgenomströmningen i musklerna. Man kan säga att det väcker musklerna inför snorklingen. Blodgenomströmning minskar risken för kramp och gynnar syresättningen av muskeln.
Val av plats
Gör en utvärdering av platsen du ska ut och snorkla på. Jämför olika platser att stiga i på. Det ser ofta enklare ut än vad det är. Se till att ha undersökt olika platser där det är lugnt och där du kan ta dig upp. Varje dag ute på havet är unik: vindar, strömmar och temperaturer skiftar ständigt, och även trafiken ute på vattnet. Det hav du stiger ned i behöver inte vara samma som du stiger upp ur. Snorkla runt en udde och allt kan förändras. Strömmar kan bli starkare och byta riktning. På platser med mycket tidvatten byter strömmar fart och riktning med kort varsel. Stanna till då och då och bara flyt på ytan – titta på botten och se om du har fångats av en ström. En bra idé är att alltid börja med att simma upp mot vinden eller strömmen så att du lätt kan ta dig tillbaka. Ett...