Fritz Busse

Krig och konflikter vill vi normalt undvika. Likafullt måste vi konstatera att krigen gynnat oss dykare. Dels vad gäller själva dykeriteknikens utveckling. Dels i samband med olika nationers strävan efter att förvandla så många som möjligt av motpartens fartyg till spännande vrak.

I nordiska farvatten finns otaliga exempel på fina dykställen som bara existerar på grund av krigshandlingar. De stridande parterna hade många behov. De behövde krigsfartyg för att bekämpa fiendens försörjningslinjer, landsätta trupper och försvara sig mot angrepp. Imponerande slagskepp har byggts. Fartygen var täckta med tjockt pansar och kanonrören pekade åt alla håll. Fantastiska och respektingivande kolosser och framstående exempel på människans tekniska förmåga vid den aktuella tidpunkten.

Krigsfartyg har i alla fall en sak gemensam med alla andra militära enheter. Krigsmaskinen betjänas av soldater. För att kunna strida effektivt måste de få några grundläggande behov uppfyllda. Ett av de grundläggande behoven är mat. Där kommer uppgifterna för månadens vrak in i bilden.

Ångaren Fritz Busse byggdes 1906 hos Scott & Sons i Bowling i England som fiskerifartyg åt grossisten F. Busse.

Skrovet var 38 meter långt och knappt 7 meter brett. Tonnaget var 213 bruttoregisterton. Fartyget användes vid fiske i Nordsjön och Kattegatt från 1906 till 1916. Vid Första Världskrigets utbrott rekvirerades det för att försörja den tyska armén med fisk. Tillsammans med andra civila fiskefartyg sattes det in i torskfisket. Torsk utgjorde en stor del av soldaternas kost.

Tyskarna behövde skydda sina matförsörjningsfartyg. Därför valde de att dra in en del av sin fiskeflotta från Nordsjön och placera den i Kattegatt. Skyddet kunde inte på långa vägar bli fullständigt. Men engelsmännen tvingades åtminstone att ta sig ner i passagen mellan Danmark och Sverige för att komma inom skotthåll.

kanonad Engelsmännen gjorde sitt bästa för att sätta press på tyskarna. De företog rekognosceringsräder långt ner i Kattegatt. De lade också ut minfält i områdets nordligaste del. Manövern var riskfylld.

Tyskarna spanade ofta med både patrullbåtar och ubåtar. Under en räd i november 1917 lyckades engelsmännen sänka nio fartyg. Däribland var Kronprinz Wilhelm som var eskortfartyg med uppgift att skydda den tyska fiskeflottan. Du kan läsa mer om Kronprinz Wilhelm i Vraklexikon #29 (DYK 11/2001).

Britterna genomförde ytterligare en räd den 15 april 1918. HMS Vehement gick i spetsen för en grupp jagare som skulle rikta ännu ett förödande slag mot tyskarnas aktiviteter. De seglade ner i Kattegatt i skydd av morgonens mörker och tät dimma. Ganska snart fick de kontakt med de fiskande tyskarna. Därefter var det en smal sak för de engelska jagarna att fullfölja sitt uppdrag. Under förmiddagens lopp fick de korn på tio tyska fiskebåtar. Samtliga skickades ögonblickligen till havets botten med en...