Hajlexikon

Brugden är världen näst största fisk, endast slagen av sin släkting valhajen. Precis som valhajen lever brugden av plankton. Denna stora gråbruna haj syns ofta när den äter uppe i ytan och varje sommar försöker främst brittisk media få det till att det har kommit vithaj till nordvästra Atlanten. Och visst påminner brugdens ryggfena om en vithajs men det räcker med att se de enorma gälspringorna som spänns ut när hajen äter och dessa tandlösa gap för att se att det är en brugd. Nu är inte brugden helt tandlös. Ett exemplar på nio meter har cirka 1 200 stycken tre-fyra millimeter stora tänder.

Grunddata som ålder vid könsmognad, hur lång graviditet de har och hur många ungar de får per kull saknas. Äldre uppgifter säger att en hona kan få sex ungar som vid födseln är runt 1,5 till 2 meter långa! Unga brugdar ser väldigt roliga ut. De ser ungefär ut som en seriefigur som simmat in i en dörr. Nosen är spetsig och pekar upp, men den rätar ut sig och blir mer normal när hajen blir äldre.

Under omgångar har brugd fiskats med harpun för att man velat komma åt oljan i den extremt stora levern. Fisket har dock oftast snabbt kollapsat vilket tyder på långsam reproduktion och detta har gjort att den numera är mer ovanlig och listad som ”sårbar” (VU) på IUCNs globala rödlista. Den återfinns även på CITES-listan som begränsar handeln med hotade arter mellan länder. Fortfarande pågår fiske på arten på sina håll, men numera är det främst fenorna man vill åt.

Brugden är en av få hajarter som regelbundet hoppar högt över vattenytan. Uppgifter om två meter höga hopp återfinns i litteraturen. Exakt vilken funktion detta har vet man inte. Det kan röra sig om kommunikation mellan individer, parningsbeteende eller att de vill bli av med parasiter som havsnejonögon.

Vill man med relativt stor säkerhet se brugd på nära håll kan man bege sig till Cornwall, Isle of Man eller Skottlands västkust. Säsongen börjar i april - maj längst söderut och sedan rör sig hajarna norröver under sommaren. 

Just nu pågår flera spännande projekt där man märker brugd med satellitmärken för att ta reda på mer om vad de bland annat gör på vintern. Länge trodde man nämligen att de tappade alla sina gälräfständer och la sig på havsbottnen och övervintrade. Att de rätt snabbt skulle bli mat till asätarna som lurar i havsdjupen hade man inte tänkt på… Numera vet man att de vandrar långt och går ner på djupare vatten på vintern och äter plankton som lever där. Det rör sig om så stora djup som 900 - 1000 meter. Utbytet av gälräfständer verkar ske kontinuerligt över året.