DYK på YouTube  DYK på Facebook  Hämta RSS feed  NYHETSBREV!

  Biologi  Biologi
Hjälp från rymden
1 av 1

Hjälp från rymden

Av: Michael Jensen Illustration: Charly

Runt om i världens oceaner simmar tusentals utrotningshotade djur omkring med en liten elektronisk manick. Den skickar upp signaler till satelliter i rymden. Sedan kan forskare över hela jorden följa med i djurens öden och vandringar.

Runt om i världens oceaner simmar tusentals utrotningshotade djur omkring med en liten elektronisk manick. Den skickar upp signaler till satelliter i rymden. Sedan kan forskare över hela jorden följa med i djurens öden och vandringar.
Många havsdjur tillryggalägger enorma avstånd varje år. Valar vandrar mellan arktiska områden med gott om mat och varma tropiska områden där de föder sina ungar. Havssköldpaddor vandrar mellan havsvidder där de äter och stränder där de lägger sina ägg. Många av de stora hajarna avverkar enorma distanser i sitt sökande efter mat och en lämplig partner.
Traditionellt har det varit mycket svårt och tidskrävande att följa djurens vandringar. Nu får forskarna hjälp från rymden. Sex satelliter kretsar kring jorden och registrerar positionerna hos djur försedda med en liten satellitsändare. Sedan vet man precis var de märkta djuren befinner sig. Satelliterna hjälper forskare över hela världen att kartlägga vandringsrutterna för hotade sköldpaddor, valar, hajar och andra havsdjur.
Satellitsändaren skickar automatiskt en signal varje gång djuret bryter ytan. Det sker med hjälp av en liten saltvattenskontakt. Den reagerar när sändaren kommer upp ur vattnet. Signalen uppfångas av en av de sex satelliterna i bana runt jorden. Banorna är cirkumpolära – de korsar alltså ekvatorn och passerar över bägge polerna. Från banan på cirka 850 kilometers höjd täcker varje satellit en yta med radien 5 000 kilometer. Satelliternas täckning är alltså bäst kring polerna och sämst (banorna är glesast) kring ekvatorn.
Satelliterna skickar tillbaka informationen till en av tre mottagarstationer på jorden. En dator räknar sedan ut sändarens position med typiskt ett par hundra meters noggrannhet. Meddelandena kan även innehålla data från olika sensorer kopplade till sändaren. Sensorerna gör det möjligt att samla information som aldrig tidigare. Man kan exempelvis mäta lokal havstemperatur, djup och längd på djurets dyk eller dess hjärtrytm. All sådan information går sedan att jämföra med andra tillgängliga satellitdata typ strömförhållanden, havstemperatur och algblomningar. Forskarna kan hämta uppgifterna i lugn och ro via Internet. De kan följa precis var djuren befinner sig. De kan utröna vilka faktorer som har betydelse för vad djuren gör och vart de tar vägen.
Idag sitter satellitsändare på tusentals djur på land och i vattnet. Metoden blir alltmer utbredd efterhand som sändarna blir mindre och billigare. Numera kan vi alltså lära oss nya och fascinerande saker om havets stora sjöfarare – på avstånd och utan att påverka deras naturliga beteende.

Logga in för att se fullständiga artiklar, eller registrera dig om du inte redan har en inloggning på DYK. Båda är här.

Skaffa också prenumeration på DYK tidningen här.

Läs även

Skaffa dig information, inspiration och upplevelser