Hormonstörande ämnen i havet

Hormoner reglerar många livsviktiga funktioner hos människor, djur och växter. Exempelvis tillväxten, immunsystemet, ämnesomsättningen och sexlivet.
”Hormonstörande ämnen” är ett samlingsnamn på ett antal ämnen. De har en gemensam egenskap: De har samma verkan i kroppen som en del av våra egna hormoner. Där bakom ligger oerhört invecklade mekanismer. Systemet är extremt känsligt. Även ytterst små halter av ”främmande” hormoner kan leda till katastrofala situationer. Sådana ”hormonstörare” kommer från många olika källor. Dels finns andra arters naturliga hormoner. Dels kan de vara ämnen från industrier, läkemedel och vanliga konsumentprodukter.
Här ska vi sätta stråkastarljuset på tributyltenn (TBT). Ämnet har fått allvarliga följder för havsmiljön både här hemma och i utlandet. Lyckligtvis är det numera på väg att avskaffas. TBT hör till en grupp av ämnen som kallas ”organiska tennföreningar”. Sådana ingår bland annat i textilier och tillsätts vid tillverkning av plast och silikon med mjukgörare. De största mängderna organiska tennföreningar används i PVC och i bottenfärger för båtar. I färgerna har ämnena använts över hela världen för att förhindra påväxt. TBT anses vara ett av de giftigaste ämnen som vi har låtit drabba havsmiljön. Danska och sydsvenska farvatten är särskilt hårt drabbade på grund av den intensiva båttrafiken.

Imposex
Även mycket långa halter av TBT kan resultera i synliga ändringar av könsorganen hos havssnäckor. Ändringarna beror på att TBT rubbar balansen mellan hanliga och honliga könshormoner. Halterna av det hanliga könshormonet testosteron ökar i snäckorna. Det yttrar sig genom att även honliga snäckor utvecklar hanliga könskaraktärer som penis och sädesledare. Fenomenet kallas imposex eller intersex.
Vissa arter av snäckor är extremt känsliga för TBT. Ett miljarddels gram (ett nanogram) TBT per liter havsvatten (motsvarande ett sockerkorn i en simhallsbassäng) räcker för att ge snäckorna störd hormonbalans (källa: Danska Naturvårdsverkets Miljøundersøgelser). Känsligheten har medfört att merparten av honorna hos purpursnäcka och neptunsnäcka har utvecklat imposex även ute på öppet hav.

Giftet anrikas
TBT och andra organiska tennföreningar bryts ner långsamt. De anrikas i varje led i näringskedjan. I danska farvatten har man funnit de högsta halterna av TBT i delfinen öresvin. Arten befinner sig på näringskedjans topp.
Kännedomen om den hormonstörande verkan och dess utbredning hos TBT har lett till ett globalt förbud mot att använda ämnet i båtbottenfärger från år 2008. Inom EU blev organiska tennföreningar i sådana färger förbjudna redan den 1 januari 2003. Sedan 1991 har det varit förbjudet att sälja TBT-haltig båtbottenfärg för båtar kortare än 25 meter.

Framtidsperspektivet
Vi använder många främmande ämnen idag – och har gjort det länge. Ändå känner vi inte till ämnenas fulla effekter. Dessutom...