Naturkrönikan

Forskarna samlar information
Arter av växter och djur utvecklas och dör ut. Det är en naturlig process. Under det senaste århundradet har människans aktiviteter alltmer påverkat den. Många arters livsmiljö har minskat eller helt försvunnit. Då ökar risken väsentligt att arterna dör ut.
Varje dag arbetar forskare över hela världen på att samla in kunskaper om jordklotets många djur- och växtarter. Informationen används för att undersöka hur varje art klarar sig. Går det framåt? Eller blir det färre individer varje år? Fakta skickas in till den internationella naturskyddsorganisationen IUCN. Utifrån en rad kriterier avgör IUCN artens risk att dö ut i hela världen. Det rör sig om ändringar i antal, utbredning, isolering i grupper och annat.
Exempelvis arbetar en rad forskare på att skydda soppsköldpaddan Chelonia mydas. De vet precis hur många sköldpaddor som kommer för att lägga ägg på vissa stränder varje år. Utifrån deras forskning vet vi nu en del. Antalet sköldpaddor har minskat i många områden de senaste åren. Nedgången har varit hela 48 till 67 procent genom de senaste tre generationerna. Därför finns nu soppsköldpaddan på listan över måttligt hotade arter.

Fler arter på listan
Forskarna har blivit uppmärksamma på tillståndet i havsmiljön. De har tvingats konstatera att en lång rad havslevande arter löper fara att försvinna för alltid. Här hemma är bland annat torsk och hälleflundra på stark tillbakagång. Ute i världen riskerar välkända arter som lädersköldpadda, hammarhaj och blåval att dö ut.
Dessutom är det nu dokumenterat att många havsmiljöer runt om på klotet riskerar obotliga skador i en snar framtid. Därför har IUCN (www.iucnredlist.org) och Conservation International (www.conservation.org) gått samman i ett storstilat projekt. Det har till ändamål att utvärdera mer än 20 000 arters placering på rödlistan.
Huvudsakligen gäller det fiskar. Även havsfåglar och havsdäggdjur ska sättas under luppen. Vidare ska en rad arter bland alger, sjögräs, mangrove och koraller granskas. De skapar födounderlag och bildar livsmiljöer för de större havslevande djuren.

Framsynt forskning
Ändamålet med rödlistan är att göra det tydligt vilka arter som hotas av att dö ut om inga insatser görs. Listan används av politiker och beslutsfattare för att bedöma var insatserna ska sättas in. Det kan vara i form av att fridlysa arter, freda områden, lägga restriktioner på jakt och fiske, arbeta med information eller beställa ytterligare forskning. Alla sådana beslut kan medverka till att bevara vår blå planets biologiska rikedomar.