Sorry, you need to enable JavaScript to visit this website.

DYK på YouTube  DYK på Facebook  Hämta RSS feed  NYHETSBREV!!

Moltke – Vraklexikon #59
1 av 1

Moltke

Vraklexikon #59

Av Johnny Christensen

Östersjön, söder om Ystad

Ofta går det lite tid från det att någonting blir uppfunnet tills det uppnår allmän användning. Idag ränner i stort sett alla runt med en mobiltelefon. Den uppfanns 1910 av Lars Magnus Ericsson. Vi kan nu konstatera att hans idé har kommit för att stanna.
År 1796 fick en annan uppfinnare en idé som kom att sätta sin prägel på framtiden. Skotten James Watt uppfann ångmaskinen. Långsamt började den industrialiserade världen att se användningsmöjligheterna i hans skapelse.
Bland dem var amerikanen Robert Fulton. År 1807 byggde han det första användbara ångdrivna fartyget. Det innebar en vidunderlig revolution inom sjöfarten. Ångfartyg var oberoende av vinden. Man kunde bygga större skepp. De kunde ta mera last och kom snabbare fram till sin destinationsort.
Ångtekniken utvecklades under de närmaste decennierna. Mot slutet av 1800-talet var ångfartygen livsnödvändiga för att betjäna handelsrutterna.
S/S Moltke levererades 1889 från Georg Howald Schiffswerft i Kiel till de nya ägarna Memeler Dampschiffs-Aktiengesellschaft. Fraktskutan var ångdriven med öppna lastrum, var nästan 63 meter lång och på 950 brt. Det var den vanligaste fartygstypen på den tiden.
Moltke seglade för sina ägare i många år med olika laster. Så kom den ödesdigra natten mellan söndag och måndag den 6 september 1909. Hon var på väg tillbaka till Memel med en last av stenkol. Lasten var hämtad i Seeham.

kollision Från Moltke observerade kapten Zollitsch en röd lanterna från ett mötande fartyg. Därför lade han om kursen för att passera medtrafikanten på säkert avstånd.
Carl Levers var namnet på den mötande skutan. Men kapten Zollitsch var okunnig om en viktig sak. Carl Levers hade en skada på rodermaskineriet. Man hade tvingats övergå till manuell och därmed långsammare styrning. Därför hade man satt två röda lanternor som tecken på nedsatt manöverförmåga. De två röda lanternorna lurade sannolikt kaptenen på Moltke. Saken slutade med att de två fartygen styrde rakt mot varandra i nattmörkret. Kollisionen inträffade när Carl Levers plöjde med stäven in i Moltke babordssida ganska långt akterut. Sammanstötningen blev våldsam. Ett stort antal bordläggningsplåtar knäcktes. Vattnet forsade in. Samtliga 15 besättningsmedlemmar ombord beslöt sig att snabbast möjligt lämna den sjunkande skutan. De räddades ombord på Carl Levers.
Omskakade men oskadda kunde de låta sig forslas mot Köpenhamn. Där avgavs sjöförklaring.

dykning Dagar med bra sikt – och sådana finns det många av på Moltke vrakplats – bjuder skrovet på en vrakupplevelse som hämtad direkt ur National Geographic. Vraket står kölrätt på bottnen. Vid mitt första besök påminde det mig direkt om bilder av strandade fartyg flera hundra meter inne på afrikanska sandstränder. På styrbordssidan är skrovet nästan intakt. Två rader av bordläggningsplåtar har fallit bort i akteränden. Man kan sätta sig på sandbottnen bakom...

Logga in för att se fullständiga artiklar, eller registrera dig om du inte redan har en inloggning på DYK. Båda är här.

Skaffa också prenumeration på DYK tidningen här.

Läs även

Skaffa dig information, inspiration och upplevelser