DYK på YouTube  DYK på Facebook  Hämta RSS feed  NYHETSBREV!!

  Biologi  Biologi
Närbild: Pappa – den bästa föräldern!
Rötsimpan leker mitt i vintern. De lägger en stor romklump med ägg som ofta är vackert rödaktiga till färgen. Så snart honan lagt rommen försvinner hon och lämnar hela ansvaret för avkomman till hanen.
Närbild: Pappa – den bästa föräldern!
Sjuryggar leker på grunt djup under våren. Ofta kommer de tillbaka till samma plats år efter år. Hanen är en ambitiös förälder som tar väl hand om sin avkomma, honan struntar däremot fullständigt i rom och yngel.
Närbild: Pappa – den bästa föräldern!
Sandstubbhanen bygger bo under ett musselskal. Favoritskalen utgörs av den stora, vita sandmusslan, Mya arenaria.
Närbild: Pappa – den bästa föräldern!
Tångspigghanen bygger ett bo av växtdelar. Algerna sammanfogas med sega trådar vars proteiner produceras av njurarna. Hanen reparerar och försvarar boet mot äggrövare samt håller rent och fläktar friskt vatten över äggen.

Pappa

– den bästa föräldern!

Texxt och foto: Anders Salesjö/undervattensbilder.se

Bland däggdjuren är det vanligen honan som tar hand om ungarna, hos fåglarna är det normalt honan och hanen tillsammans. Fiskarna särskiljer sig från andra djur; om yngelvård förekommer är det nämligen hanen ensam som normalt tar hela ansvaret för rom och yngel.

De flesta fiskar som lever i havet bryr sig inte om avkomman efter att de har lekt utan rom och yngel får klara sig själva så gott de kan. Så är det till exempel med sill, torsk och vitling samt alla våra plattfiskar. Bland många av våra vanligaste sötvattensfiskar är det samma sak; mört, abborre, gädda och sik struntar totalt i sin avkomma efter leken. Hos ganska många sötvattenslevande arter förekommer dock yngelvård; gös, småspigg och stensimpa tar väl hand om sina ungar. Bland alla jordens cirka 30 000 beskrivna fiskarter förekommer yngelvård hos ungefär en tredjedel. Yngelvård är vanligast hos sötvattenlevande arter, men det är också allmänt förekommande bland små, grunt levande, marina arter som till exempel simpor, smörbultar, spiggar och kantnålar.

Rötsimpan leker mitt i vintern
Rötsimpan är mycket vanlig längs hela västkusten och nästan hela ostkusten. Den föredrar att leva grunt och kräver inte någon speciell miljö, därför finns den på de allra flesta dykplatser i havet. Även leken sker grunt nära land och den kan därför lätt studeras av oss dykare. Lektiden infaller mellan december och mars. Då får båda könen klarare och kraftigare färger; hanens buk blir högröd med vita fläckar medan honans buk antar en mera gulorange ton. Vid parningen närmar sig fiskarna varandra buk mot buk samtidigt som hanen greppar tag om honan med sina stora, grova bröstfenor. För att underlätta fasthållningen av honan får hanen små vårtliknande taggar på insidan av bröstfenorna under parningstiden. Rötsimpan har inre befruktning och hanen tränger in i honan med ett penisliknande organ. Strax efter parningen läggs en relativt stor romsamling mellan block och stenar eller bland vegetationen. Rommen är oftast vackert rödorange, men färgen varierar från gult till klarrött. Så snart äggen är lagda försvinner honan från platsen. Hanen stannar däremot kvar och vaktar rommen tills den kläcks, vilket brukar ta fyra till tolv veckor.
Stenbiten bevakar rommen i månader
Namnen på den knubbiga fisken sjurygg är ofta förbryllande. Här finns nämligen tre olika namn på en och samma fiskart. Arten kallas för sjurygg, medan enbart hanen kallas stenbit och honan kvabbso. Namnen blir än mer förbryllande då man i livsmedelsbutikerna kan köpa kaviar i form av stenbitsrom. Man påstår sig alltså sälja rom från hanen och inte kvabbsorom från honan. Denna språkförbistring kan dock ha sin naturliga förklaring som vi snart skall se. Sjuryggarna fortplantar sig under våren. De lever normalt på 20-200 meters djup, men under lektiden kommer de upp betydligt grundare och kan då ses på bara någon meters djup. Hanen kommer upp från djupet långt tidigare än honan och söker efter ett lämpligt ställe för rommen. Ofta används samma plats från år till år. Dyker man regelbundet på samma ställe är det därför inte ovanligt att man stöter på en och samma hane under flera års tid. Då han har funnit en lämplig plats rengör han denna noggrant och...

Logga in för att se fullständiga artiklar, eller registrera dig om du inte redan har en inloggning på DYK. Båda är här.

Skaffa också prenumeration på DYK tidningen här.

Läs även

Skaffa dig information, inspiration och upplevelser