DYK på YouTube  DYK på Facebook  Hämta RSS feed  NYHETSBREV!

  Biologi  Biologi
Rödtunga
1 av 1

Rödtunga

Text och foto Anders Salesjö/Sjöharen

Rödtungan är allmän i norra Nordsjön, väster om de Brittiska öarna samt längs Nordamerikas östkust.

I Europa finns den längs hela Norges kust och ner till Biscayabukten, dock ej i södra Nordsjön vid Tysklands, Hollands och Belgiens kust. Rödtungan är en karaktärsart i Norges och Färöarnas djupa fjordar, men finns också i Skagerraks och Kattegatts djupare delar. Arten är sällsynt i Öresund och tillfälligt anträffad i västra Östersjön. Den lever på 20 till 1500 meters djup, framför allt på lerbotten, men kan i vissa fall även förekomma på rena sandbottnar. I de norra delarna av Nordsjön finns rödtungan främst på 100 till 200 meters djup medan den i Skagerrak och Kattegatt oftast lever på djup mellan 150 och 300 meter. Mindre exemplar förekommer i regel djupare än större och äldre. Ibland kan man stöta på vuxna individer så grunt som på 20 meters djup, i synnerhet inne i fjordar under hösten när temperaturen stiger i de djupare vattenlagren. Då vandrar rödtungan nämligen upp till grundare vatten, för att under senvintern och våren flytta ner i djupet igen. Den föredrar vatten med en jämn temperatur på 6-7 grader och en hög salthalt på 35 promille.
Rödtungan kan bli upp till 60 centimeter lång och väga 2,5 kilo, men den överstiger sällan 40 centimeters längd och en vikt på ett kilo. Den långsträckta, smala kroppen i kombination med en nästan rak sidolinje samt stora ögon gör att rödtungan lätt kan särskiljas från andra nordiska plattfiskar. Ögonsidan är ljusbrun ofta med enstaka mörka fläckar medan blindsidan är mörk och askfärgad. Lerskädda och tungevar skulle möjligen kunna blandas ihop med rödtungan, men till skillnad från dessa har rödtungan en väldigt liten mun. Födan utgörs av bottenlevande småkryp såsom ormstjärnor, havsborstmaskar, diverse kräftdjur och musslor.
Det finns troligtvis två bestånd av rödtunga i svenska vatten; ett i Kattegatt samt ett i Nordsjön och Skagerrak. Kattegattsbeståndet anses stationärt och här sker leken oftast i oktober till november på 40-70 meters djup. För beståndet i Nordsjön och Skagerrak fungerar Nordsjön som lek- och tillväxtområde medan Skagerrak främst är uppväxt- och födosöksområde. Det verkar som att en del rödtungor fortplantar sig i Skagerrak, men de flesta könsmogna individer vandrar från Skagerrak till norra Nordsjön för att leka. Lekperioden i Nordsjön är under maj till september med kulmen i juni och juli. Leken sker här i stim vid relativt grunda bankar på 70-160 meters djup. Rödtunga i Nordsjön blir i allmänhet könsmogen vid 5-6 års ålder, vilket motsvarar en längd på 39 till 50 centimeter. Fiskarna som simmat dit från Skagerrak är däremot både äldre och större innan de leker första gången; 6 -7 år gamla och 40 till 54 centimeter långa. Äggen är cirka en millimeter i diameter och svävar fritt i vattnet. Många av de ägg som läggs i Nordsjön driver sedan in i Skagerrak och Kattegatt antingen som ägg eller yngel. Rommen kläcks efter 7-8 dygn vid 5-7 grader och ynglen är då ungefär fyra millimeter långa. De är nästan genomskinliga och fortsätter att leva i fritt vatten...

Logga in för att se fullständiga artiklar, eller registrera dig om du inte redan har en inloggning på DYK. Båda är här.

Skaffa också prenumeration på DYK tidningen här.

Fakta

Är ingen tunga
Rödtungan är märkligt nog ingen tunga utan en flundra. Tillsammans med rödspättan, skrubbskäddan, hälleflundran och ytterligare fyra andra nordiska arter ingår den i familjen flundrefiskar,...

Läs även

Skaffa dig information, inspiration och upplevelser