DYK på YouTube  DYK på Facebook  Hämta RSS feed  NYHETSBREV!!

Rebreather – grundbegrepp

► För att förstå vad en rebreather är och hur den fungerar, är det nyttigt att först repetera hur en konventionell apparat fungerar. Med största sannolikhet fick du lära dig att dyka med ett öppet system.
Förkortningen SCUBA står som bekant för ”Self Contained Underwater Breathing Apparatus”. I översättning till svenska skulle det bli något i stil med ”dykarburen apparat för att andas under vatten” – eller på vanligt dykarspråk ”andningsapparat”. Vanligen har den ”öppet system”. Det betyder att all gas från varje utandning går rakt ut i vattnet. Apparatens enkla princip är baserad på en flaska komprimerad luft och två ventiler. Ventilen i förstasteget reducerar flasktrycket till ett mellantryck. Ventilen i andrasteget portionerar ut luften. Den strömmar ut enbart medan dykaren gör en inandning.
Öppna system har förstås förbättrats och förfinats sedan Jacques-Yves Cousteaus ursprungliga patent från efterkrigstiden. Ändå används samma grundläggande principer fortfarande. Öppna andningsapparater är enkla och pålitliga. Vi fyller flaskan med gas före dyket. Vi får ner samma gas i lungorna när vi andas under dyket. Det vet vi säkert. Det är bara att följa gängse regler för att analysera gasen och märka upp flaskorna. Sedan blir det inga obehagliga överraskningar med öppet system. Gasblandningen i en flaska ändrar sig ju inte under dykets lopp.
Låter förträffligt. Så – vad är problemet? Jo – öppna system innebär ett ohyggligt slöseri med gas! Systemet är helt enkelt enormt ineffektivt. Bara en pytteliten del av syret i inandningsgasen kommer till nytta i kroppen. Det allra mesta går till spillo. Men det blir värre. Mängden bortslösad gas ökar markant ju djupare vi dyker. Varför? Häng med…

Slöseri
Luften vi andas på land innehåller ungefär 21 procent syrgas och 79 procent kvävgas. I lungorna tar kroppen upp cirka 4 procentenheter syrgas och ersätter dem med 4 procentenheter koldioxid. Egentligen är det 3,6 procent – men nu ska vi inte vara småaktiga. Utandningsluften innehåller därför i runda tal 17 procent syrgas, 4 procent koldioxid och 79 procent kvävgas.
Om en dykare med öppet system andas luft, nitrox eller trimix spelar ingen roll. Kroppen tar bara upp den mängd syrgas den har användning för. Det är bara gasernas proportioner i utandningarna som ändras.
Säg att vi står på ytan och andas ur en 10-litersflaska fylld till 200 bar. Då har vi alltså 2000 liter gas till förfogande. OK – det är bara 1990 liter gas. De sista tio litrarna kan vi ju inte suga ur flaskan. Återigen – låt oss inte vara småaktiga. Ur våra 2000 liter gas kan kroppen bara utnyttja ungefär 80 liter syrgas – alltså 4 procentenheter. Resterande 1920 liter gas går till spillo. Det är sannerligen ett slöseri som heter duga!
Tänk om det räckte med att vi tar med oss de 80 liter syrgas som vi faktiskt behöver? Vore det inte fantastiskt! Just det kan vi i en rebreather. Det är den grundläggande poängen med alla slutna system.

Ju djupare desto effektivare
Teoretiskt sett utnyttjar alltså en rebreather gasförrådet 25 gånger bättre på ytan (80 liter i stället för 2000 liter). När vi ökar det omgivande trycket genom att bege oss ner i vatten ökar effektiviteten ännu mer – åtminstone jämfört med öppet system.
Mängden syrgas som kroppen tar upp är nämligen ett visst antal molekyler – inte en viss volym gas. Ämnesomsättningen i kroppens celler är inte beroende av trycket i omgivningen.
Låt oss för enkelhetens skull säga att en munfull luft innehåller 100 molekyler. I verkligheten är antalet molekyler i ett andetag astronomiskt högt. Men 100 stycken är enklare att räkna på. Kroppen tar till sig 4 syrgasmolekyler och avger 4 koldioxidmolekyler. De övriga 96 molekylerna följer med utandningen och går till spillo.
På 30 meters djup har det omgivande trycket stigit till 4 bar – fyra gånger trycket på ytan. Därför får vi nu enligt Boyles lag 400 gasmolekyler i samma munfull gas. Men kroppen kan fortfarande bara utnyttja 4 molekyler och återigen ersätta dem med motsvarande koldioxid. Resten uppgår nu till 396 molekyler. Den går till spillo. Därför är en rebreather teoretiskt sett 100 gånger så effektiv på 30 meter som ett öppet system. På 100 meters djup är rebreathern teoretiskt 250 gånger så effektiv som öppet system. Och så vidare.

Rebreatherdykare förbrukar alltså

Skaffa dig information, inspiration och upplevelser