DYK på YouTube  DYK på Facebook  Hämta RSS feed  NYHETSBREV!

  Teknisk dykning  Teknisk dykning

Rebreather

– grundbegrepp

Rebreatherdykning är här för att stanna och tekniken har mognat ordentligt. Nu är andningsapparat med slutet system ett alternativ att ta på allvar i nästan vilken dyksituation som helst. Å andra sidan finns det massor av modeller på marknaden. Det är svårt att hitta rätt i djungeln. I den här artikelserien ska vi reda ut begreppen. Artiklarna fortsätter genom fyra nummer av DYK.

► För att förstå vad en rebreather är och hur den fungerar, är det nyttigt att först repetera hur en konventionell apparat fungerar. Med största sannolikhet fick du lära dig att dyka med ett öppet system.
Förkortningen SCUBA står som bekant för ”Self Contained Underwater Breathing Apparatus”. I översättning till svenska skulle det bli något i stil med ”dykarburen apparat för att andas under vatten” – eller på vanligt dykarspråk ”andningsapparat”. Vanligen har den ”öppet system”. Det betyder att all gas från varje utandning går rakt ut i vattnet. Apparatens enkla princip är baserad på en flaska komprimerad luft och två ventiler. Ventilen i förstasteget reducerar flasktrycket till ett mellantryck. Ventilen i andrasteget portionerar ut luften. Den strömmar ut enbart medan dykaren gör en inandning.
Öppna system har förstås förbättrats och förfinats sedan Jacques-Yves Cousteaus ursprungliga patent från efterkrigstiden. Ändå används samma grundläggande principer fortfarande. Öppna andningsapparater är enkla och pålitliga. Vi fyller flaskan med gas före dyket. Vi får ner samma gas i lungorna när vi andas under dyket. Det vet vi säkert. Det är bara att följa gängse regler för att analysera gasen och märka upp flaskorna. Sedan blir det inga obehagliga överraskningar med öppet system. Gasblandningen i en flaska ändrar sig ju inte under dykets lopp.
Låter förträffligt. Så – vad är problemet? Jo – öppna system innebär ett ohyggligt slöseri med gas! Systemet är helt enkelt enormt ineffektivt. Bara en pytteliten del av syret i inandningsgasen kommer till nytta i kroppen. Det allra mesta går till spillo. Men det blir värre. Mängden bortslösad gas ökar markant ju djupare vi dyker. Varför? Häng med…

Slöseri
Luften vi andas på land innehåller ungefär 21 procent syrgas och 79 procent kvävgas. I lungorna tar kroppen upp cirka 4 procentenheter syrgas och ersätter dem med 4 procentenheter koldioxid. Egentligen är det 3,6 procent – men nu ska vi inte vara småaktiga. Utandningsluften innehåller därför i runda tal 17 procent syrgas, 4 procent koldioxid och 79 procent kvävgas.
Om en dykare med öppet system andas luft, nitrox eller trimix spelar ingen roll. Kroppen tar bara upp den mängd syrgas den har användning för. Det är bara gasernas proportioner i utandningarna som ändras.
Säg att vi står på ytan och andas ur en 10-litersflaska fylld till 200 bar. Då har vi alltså 2000 liter gas till förfogande. OK – det är bara 1990 liter gas. De sista tio litrarna kan vi ju inte suga ur flaskan. Återigen – låt oss inte vara småaktiga. Ur våra 2000 liter gas kan kroppen bara utnyttja ungefär 80 liter syrgas – alltså 4 procentenheter. Resterande 1920 liter gas går till spillo. Det är sannerligen ett slöseri som heter duga!
Tänk om det räckte med att vi tar med oss de 80 liter syrgas som vi faktiskt behöver? Vore det inte fantastiskt! Just det kan vi i en rebreather. Det är den grundläggande poängen med alla slutna system...

Logga in för att se fullständiga artiklar, eller registrera dig om du inte redan har en inloggning på DYK. Båda är här.

Skaffa också prenumeration på DYK tidningen här.

Läs artikeln i DYK #45:





SOME images:
, , ,

Läs även

Skaffa dig information, inspiration och upplevelser