Späckhuggare
– på safari i Norge
Har du någon gång undrat hur det skulle vara att möta ett av havens största rovdjur ansikte mot ansikte? Varje år samlas en av världens största grupper av späckhuggare för att festa på sill under stimmens vandring till lekplatserna. Vi anslöt oss till Olav Strømsholm på M/S Sula för att åka på späckhuggarsafari i Norge.
Olav har kört späckhuggarsafari runt Lofoten norr om polcirkeln sedan 1992. Han var först med att införa snorkling med de magnifika djuren. Men så ändrades sillens vandringsvägar lite. Antalet siktade späckhuggare vid Lofoten minskade under åren. Sex eller fler turistbåtar kunde hänga i hasorna på en flock eller kanske bara en ensam späckhuggare. I fjol beslöt Olav att ta en ny chans. Han följde sillfiskeflottan till Norska Havets stormpiskade vatten lite längre söderut.
Vi flög via Oslo till Kristiansund på 63 grader nordlig bredd. Där gick vi ombord på M/S Sula andra veckan under späckhuggarsäsongen 2010. Båten är 28 meter lång med stålskrov. Tidigare var den underhållsfartyg. Nu används den för dykexpeditioner längs den norska kusten. Jag blev presenterad för övriga gäster och besättningen. Då begrep jag omedelbart hur speciell den här resan skulle bli. Emellanåt upptäcker man ”något nytt” inom dykningen någonstans i världen. Då flockas fotograferna som flugor kring en sockerbit.
Bland gästerna fanns ett filmteam på två man. Dessutom Franco Banfi – en firad fotojournalist specialiserad på undervattenfoto; Espen Rekdal som vann världsmästerskapet i undervattensfoto 2009 och Per Eide – en av Norges mest mångkunniga fotografer. Slutligen ett antal halvproffs på fotografering. Bland besättningsmedlemmarna var alla fullt kvalificerade för sina uppgifter ombord. Men samtliga var dykare och/eller fotografer på semester från sina ordinarie jobb. Grehte Hillersøy stod i disken. Där emellan arbetade hon som oavlönad forskningsassistent för att identifiera späckhuggarna på våra bilder. De visade sig vara samma individer som redan fotograferats och identifierats uppe vid Lofoten.
Först blev vi instruerade i hur man använder överlevnadsdräkt. Sådana fanns i alla hytter. Sedan fick vi tid att utforska skutan. Den har åtta hytter – två fembädds, fem tvåbädds och en med tre kojer. Båten är välutrustad för dykning med gott om förvaringsutrymmen. Torkrummet är mycket effektivt. Det finns också tvättstuga med torktumlare. Enda nackdelen var att den hade bara tre toaletter och två duschar. Med handfat i varje hytt visade det sig inte vara något problem.
Dag 1
Vi blev väckta 5 på morgonen av att M/S Sula flyttades för att bunkra bränsle och färskvatten. Sedan stävade vi ut i mörkret. Solen gick upp klockan 9 och ner strax före 17 varje dag. Skymning och gryning gav oss ungefär två timmar ytterligare dagsjus. Frukost serverades klockan 8. Den var traditionellt norsk. Tjocka skivor nybakat bröd med diverse pålägg – allt som går att lägga på en brödskiva från prickig korv till marmelad. Lunchen varje dag visade sig vara lika oförutsägbar till innehåll och tidpunkt som våra observationer av späckhuggare. Middagen varje kväll var utsökt.
Vi var på väg ut till fiskeflottan. Där hade de redan siktat späckhuggare i området. Klockan 10 på förmiddagen fick vi en förvarning från Tony. Han var...
