DYK på YouTube  DYK på Facebook  Hämta RSS feed  NYHETSBREV!!

  Reportage  Reportage
Svett, smärta och stolthet - uttagning till attackdykarna
Den första dykaren går upp och spanar av, samtidigt som ryggen skyddas av en andra dykare.
Svett, smärta och stolthet - uttagning till attackdykarna
Tung packning. För att minska skaderisken kryper man i och ur vattnet. Under ytan är packningen neutral.
Svett, smärta och stolthet - uttagning till attackdykarna
För att kunna orientera sig har man samlat alla verktyg på en platta, ett skissplån.
Svett, smärta och stolthet - uttagning till attackdykarna
Tänk etfter två gånger innan du söker. Har du vad som krävs?
Svett, smärta och stolthet - uttagning till attackdykarna
Extrem trötthet. Ändå är det många långa timmar kvar innan testen är över.
Svett, smärta och stolthet - uttagning till attackdykarna
Tåget rullar förbi. De nya rekryterna tränar än så länge med attrapper istället för skarpa vapen.
Svett, smärta och stolthet - uttagning till attackdykarna
För att befälen skall kunna hålla koll på rekryterna har man alltid ytboj när det inte är skarpt läge.
Svett, smärta och stolthet - uttagning till attackdykarna
Bra sikt är något dåligt för en attackdykare, eftersom man lättare kan bli upptäkt.

Svett, smärta och stolthet

- uttagning till attackdykarna

Text: Fredrik Isakson Foto: Alex Dawson
Jag ligger och väntar på sex meter, jag vet att de skall passera om de lyckas hålla kursen. Jag har försökt förut men misslyckats. Nu har jag fått en ny möjlighet genom att jag gått upp till ytan, hängt bak på en G-båt och bogserats till en annan plats. Plötsligt ser jag något svart dyka upp i grådasket. Sex dykare prydligt ihopkopplade med lina passerar förbi i tre par. Detta är inte dykning för att njuta, detta är dykning för att förflytta sig och det går fort, väldigt fort. Dyk har besökt attackdykarna och under en tid följt elever och deras befäl.

Det är lunchtid en riktigt grådaskig och regnig dag. Det öser ner. Fotografen Alex och jag tog lite extra tid på oss, tunga arbetsdagar har gjort oss lite långsamma, så det är lunch när vi äntligen är på väg ut till platsen där de nya rekryterna skall testas. Övningsområdet ligger ute i skogen utanför Berga. Detta är en av dagarna för utprövning och test för de som vill bli attackdykare.

Svetten dryper och ångar
När vi kommer till vakten är det övning för insatsstyrkan. De övar utökad bevakning och de unga soldaterna har ställt upp en mängd vapen vid ingången. Bilen visiteras noga. Vi ringer till Stefan, vår kontakt på attackdykarna, som kommer till vakten och hämtar upp oss. I regnet följer vi sedan hans bil ut i skogen. De nya rekryterna har arbetat sedan tidigt på morgonen, vi ser några av dem på vägen ut till övningsplatsen. Testerna kommer att fortsätta i flera dagar. Än har det bara börjat.
Med full packning springer, och går, de potentiella soldaterna i ett hastigt marschtempo. Svetten dryper och det ångar om dem i regnet. Denna uthållighetstest kommer att fortsätta i många timmar, flera har redan brutit, någon har precis kräkts i en buske. Johan, ett av befälen försöker motivera en av de deltagande att kämpa vidare.
– Kom igen, få upp farten och häng på de andra, se till att du inte halkar efter för mycket.
Det finns hela tiden läkare närvarande som håller koll på de sökandes fysiska status. Men, och det är inget tveksamt men, det är tufft. Är du en av dem som funderar på om detta är rätt för dig så måste du vara beredd på att kämpa och förbereda dig åtminstone ett halvår i förväg.

Vätska och näring
Regnets intensitet har ökat, det mesta blir blött. Efter en sista vända har de sökande äntligen fått en kvart på sig att äta. Befälen ser också till att de dricker. Då och då får de andra vätskor än vatten för att hålla elektrolytvärdena uppe. Salt och sockerbalansen är viktig för att orka. Man kan se smärtan i ansiktet på dem som har valt att söka sig hit. De tycker att det är värt smärtan för att försöka bli antagen in i den lilla exklusiva skaran av attackdykare.
Vissa av rekryterna är helt inne i sin egen lilla värld. Befälen kommunicerar hela tiden med de sökande för att se hur de lyssnar på order och råd. Det visar hur pass ”med” de fortfarande är. Andra är piggare och mer medvetna om sin omgivning. Övningen har uppenbarligen varit mer belastande för vissa. Men det är också övningens syfte. Här identifierar man dem som klarar påfrestningar bra. Testet är inte bara ett test av råstyrka, utan lika mycket ett test av vilja och kämpaglöd. Samtidigt försöker befälen identifiera dem med förmåga att tänka klart även under utmattning. Någon benämner det ”vinnarskalle”.
Men än så länge har de bara genomlidit några få timmar. Senare på eftermiddagen kämpar de som inte redan har brutit vidare. De grönklädda rekryterna syns i kontrast mot...

Logga in för att se fullständiga artiklar, eller registrera dig om du inte redan har en inloggning på DYK. Båda är här.

Skaffa också prenumeration på 20+ dyktidningar per år här.

Fakta

I artikeln så benämns alla deltagande med förnamn, på uppmaning från regementet.

Amfibieregementet
Attackdykarna är en del av Amfibieregementet som består av attackdykarna, kustjägarna och andra amfibiesoldater samt fartyg och farkoster som stidsbåtar, svävare, bevakningsbåtar etc.

Attackdykarnas utrustning

  • Torrdräkt
  • Kompassficka på armen
  • Fenor
  • Kniv
  • Kompass
  • Djupmätare
  • Klocka
  • Ett skissplån för att kunna navigera under ytan.
  • Stridssele
  • Packsäckar för ryggen
  • Apparat
  • 1,8 liters syrgasflaska
  • Automatkarbin
  • Glock Pistol
  • Varierande utrustning utifrån uppdrag
  • Kameror, digitala och analoga
  • Datorer
  • Stridsbåt Helge 817, modifierad med tryckkammare, normobart syrgassystem integrerat i båten men dumpbart i strid
  • Under utprovning DGB – DykGruppsBåt. En båt/ubåt som kan agera i tre lägen som ytbåt i hastigheter upp till 40 knop, snorkelläge för att minska synlighet och UV-läge ner till ungefär 40 meters djup men med bara fyra knops hastighet.
  • Gummibåtar
  • Kajaker
  • Gruppbåtar
Fakta

Historik
Attackdykare (A-dyk) utbildades för första gången i Sverige 1955 i flottan. Dessa inriktades framförallt mot uppgifter i eller nära anslutning till vatten, exempelvis sabotage mot fartyg och fartygsbaser. I och med att Kustartilleriets Kustjägarskola (KJS) startade 1956 uppstod ett behov av attackdykare som även kunde lösa uppgifter på land med tyngdpunkt på spaning.
Attackdykarna organiserades i en tropp ingående i Kustjägarkompaniet och den första kullen tog examen 1957. Sedan utbildningen påbörjades har det utbildats ca 350 attackdykare.

Läs även

Skaffa dig information, inspiration och upplevelser