Tech i tropikerna

Min dykkompis gör tummen upp som tecken på att det är dags att vi börjar uppstigningen och den långa dekompressionen. Vi har tillbringat 22 minuter på ett genomsnittsdjup av 100 meter. Hade det här vrakdyket varit hemma i havet i Skandinavien hade vi nu haft två timmars långtradigt hängande på uppstigningslinan framför oss. Tristessen skulle bara bli avbruten av våra gasbyten och måhända en brännmanet som driver förbi. Här och nu har vi fortfarande två timmars deko framför oss, men vraket vi dykt på ligger vid foten av ett djup korallrev och medan vi gör vår uppstigning har vi massor att se på.

Halvvägs genom dekompressionen har vi nått upp till den zon där sportdykare normalt dyker. Vi möter ett par dykare från en annan båt som skakar lätt på huvudena när de ser oss. Vi dyker i torrdräkt trots en vattentemperatur på nästan 30 grader. På ryggen har vi dubbelpaket med trimix, på vänster sida hänger två dekoflaskor och mellan benen ytterligare två flaskor. Om vi räknar med den lilla flaskan med dräktgas har vi alltså totalt sju flaskor. Plus skoter och kamera. Det ser tungt ut men aluminiumflaskorna är så gott som neutrala i vattnet och skotern hjälper oss framåt i vattnet nästan helt utan ansträngning.
Det bästa av allt är att vi har fått ett två timmar långt multileveldyk på ett korallrev i världsklass som extra bonus. Och då har vi redan gjort ett tekniskt vrakdyk i världsklass! Teknisk dykning i varma vatten har bestämt sina fördelar.

Rek eller tech?
Dykning är lätt, om allt går som det ska. Men om något går galet gäller det att veta vad du ska göra. Det mesta du lär dig på en dykkurs handlar därför om problemlösning. Därför kan man om man vill definiera skillnaden på en sportdykare (eller rekreationsdykare, också kallad rekdykare) och en teknisk dykare (techdykare) på deras olika möjligheter till problemlösning.
Sportdykning kännetecknas av låg risknivå och har efterhand blivit tillgänglig för nästan alla, från tioåriga barn till pensionerade seniorer. En av orsakerna till den låga risknivån och höga tillgängligheten är de rätt stora begränsningarna. En nyutbildad sportdykare har stora begränsningar i tid, djup och dykförhållande. Han/hon dyker inte längre eller djupare än att det alltid är möjligt att gå upp direkt till ytan. Och miljöer som hindrar direktuppstigning är normalt sett bannlysta. En sportdykare lär sig att det är viktigt att hålla sig inom dessa gränser och löser problem som uppstår genom att ta hjälp av sin parkamrat eller genom att avbryta dyket och simma upp till ytan.

En teknisk dykare accepterar inte sportdykningens begränsningar och tar hjälp av specialiserad utrustning, andra gasblandningar och noggranna procedurer för att kunna dyka djupare och längre på ett säkert sätt. En techdykare sätter sig ofta i situationer där det inte är möjligt att omedelbart avbryta dyket. För att minimera riskerna tar hon/han med sig mer utrustning, planlägger...