DYK på YouTube  DYK på Facebook  Hämta RSS feed  NYHETSBREV!!

  Dykkemedicin  Dykerimedicin
Tryckfallssjuka – vad är det? Hur kan den behandlas?
Tryckfallssjuka – vad är det? Hur kan den behandlas?
1 av 1

Tryckfallssjuka

– vad är det? Hur kan den behandlas?

Av Dr. E.D. Thalmann med rapporter från Renee Duncan och Joel Dovenbarger Foto: martin örnroth

Tryckfallssjuka är det sammanfattande namnet på två fenomen. Dels den klassiska ”dykarsjukan” och dels gasemboli i artärerna. Dykarsjukan anses bero på att bubblor bildas och växer i vävnaderna. Där orsakar bubblorna lokala skador. Gasemboli är resultatet av att bubblor kommer in i lungornas blodomlopp. Därifrån transporteras de i artärerna och kan orsaka skador långt från stället där de bildats. Bubblorna blockerar då blodflödet i de finaste blodkärlen.

Besvären kan drabba dykare, flygare, astronauter och arbetare som vistats i trycksatta utrymmen. Varje år råkar ungefär tusen dykare ut för tryckfallssjuka i USA. Främsta riskfaktorn är att trycket i omgivningen minskar. Även flera andra faktorer ökar risken. Bland de kända finns djupa och/eller långvariga dyk, kallt vatten, hård ansträngning på djupet och snabb uppstigning.
Snabba uppstigningar har ett nära samband med gasemboli. Det finns andra faktorer man anser öka risken för tryckfallssjuka men utan att ha avgörande bevis. De är bland annat fetma, vätskebrist, hård ansträngning omedelbart efter uppstigning och olika sjukdomar i lungorna. Dessutom tycks det finnas individuella riskfaktorer. De har ännu inte blivit utredda. Men de kan vara orsaken till att vissa dykare tycks mer benägna att bli drabbade av tryckfallssjuka än andra – trots att de följt samma dykprofil.
Tryckfallssjuka slår alltså slumpmässigt. Nästan vilken dykprofil som helst kan leda till symptom – oavsett hur säker den kan tyckas. Orsaken är att riskfaktorerna (kända och okända) kan påverka sannolikheten för tryckfallssjuka på otaliga sätt. Därför måste en undersökning av en viss dykares symptom på eventuell tryckfallssjuka bedömas från fall till fall. Bedömningen får inte baseras enbart på dykprofilen.

Dykarsjuka
Dykarsjuka kallas även dekompressionssjuka. Den orsakas av felaktig dekompression efter att kroppen har vistats i förhöjt tryck. I en del fall är symptomen lindriga och inget omedelbart hot. I andra fall är skadan allvarlig. Då gäller det att handla snabbt. Ju fortare behandlingen sätts igång desto större är chansen för fullständigt tillfrisknande.
Under loppet av ett dyk absorberar kroppens vävnader kväve från andningsluften i proportion till trycket i omgivningen. Det utgör inget problem så länge dykaren stannar kvar på samma djup eller vid samma tryck. Problemet uppstår om trycket minskas alltför hastigt. Kväve löst i kroppens vävnader övergår då till gasform och bildar bubblor i vävnader och blod. Vanligen inträffar det när dykaren överskrider eller går alltför nära gränserna i dyktabellen. Men det kan även inträffa när alla föreskrifter har följts noga.
Bubblor bildade i eller nära lederna antas vara orsaken till smärtan vid det klassiska symptomet ”bends”. Med större mängder bubblor kan komplicerade förlopp utspela sig i kroppen – vanligen i ryggmärgen eller hjärnan. Bland dem finns känselbortfall, förlamningar och störningar i hjärnans högre funktioner. Vid fall av grovt missad dekompression kan stora mängder bubblor gå ut i kroppens venblod. Det kan orsaka blodpropp i lungorna och kollaps i blodcirkulationen.

Symptom på dykarsjuka
(som den drabbade känner själv)

  • Överväldigande trötthet
  • Klåda i huden
  • Smärtor i leder och/eller muskler i armar, ben eller överkropp
  • ...

Logga in för att se fullständiga artiklar, eller registrera dig om du inte redan har en inloggning på DYK. Båda är här.

Skaffa också prenumeration på 20+ dyktidningar per år här.

Läs även

Skaffa dig information, inspiration och upplevelser