The underwater stage
– Här blir stunts till filmverklighet
Vi ler mot varandra på avstånd. Jag kommer allt närmare en kvinna på parkeringsplatsen. ”Var i all världen har jag träffat henne förr?” frågar jag mig själv. Tänk, tänk. Nu ska vi precis passera varandra. Jag öppnar munnen för att hälsa. I det ögonblicket går det upp för mig. Det är mycket möjligt att jag känner igen henne. Men Helena Bonham Carter kan omöjligt känna igen mig. Senast vi sågs satt jag i en biosalong. Hon stod fyra meter hög på vita duken i Fightclub tillsammans med Brad Pitt och Edward Norton. ”OK – välkommen till Pinewood Studios” tänker jag. ”Storbritanniens största filmstudio. Om inte här på parkeringen – var då?”
Några veckor tidigare hade jag återupptagit jakten på ett nytt ämne för min artikelserie om ovanliga arbetsplatser under vatten. Jag kom att tänka på en liten notis jag hade läst ett par år dessförinnan. Den handlade om att man invigde en undervattensfilmstudio i England. En rejäl omgång sökning på Internet, en telefonpåringning och en smula övertalningsförmåga senare var ett avtal i hamn med David Shaw. Han är initiativtagare, byggherre och verkställande direktör för Europas största permanenta undervattensstudio. Den har allt vad därtill hör för att filma och genomföra filmstunts under vatten.
Från storstadsliv till filmdrömmar
Efter en kort färd med Metropolitan Line från Londons centrum och en kort taxitur genom den gröna förstaden Uxbridge kunde jag ströva runt på filmhistorisk mark. Vi har alla sett film eller TV producerad i Pinewood Studios – oavsett var vi kommer från, hur gamla vi är eller vilken filmsmak vi har. Några få men bombsäkra exempel är Tomb Raider, King Arthur, Da Vinci-koden och James Bond-filmerna. De sistnämnda har till och med egen permanent filmstudio på området. Den går inte att missa med den traditionella 007-loggan utanpå. Storleken ser ut att kunna rymma både SR:s Radiohus och SVT:s TV-hus inuti.
Jag fortsätter över parkeringsplatsen för att gå runt ett hörn. Där blir allt plötsligt blått. Min promenad leder mig framför en gigantisk koboltblå ”blue screen”. Den är nästan 20 meter hög och mer än 70 meter bred. Skärmen har en tillhörande vattentank i storlek som en rejäl skogssjö. ”Blue screen” är en fond som man först filmar framför. Efteråt lägger man in en annan bakgrund digitalt.
Dave tar emot i dörren till byggnaden bredvid. Det visar sig att den blå kulissen är en del av hans arbetsplats. Precis innanför dörren hänger ett foto i affischstorlek av två tremastade fartyg i vattentanken. Den engelska kusten är inlagd i bakgrunden. Ett sjöslag är på väg att utspela sig förklarar han. Kanonerna står helt skjutklara.
Först tänkte jag naturligtvis att vi skulle hälsa på varandra. Men han börjar berätta direkt. Daves ögon strålar. Hans leende och vita tänder passar ihop med de vita ränderna efter skalmarna på solglasögon vid tinningarna. Han är nyligen tillbaka från en skidresa till Italien. Hem till massor av jäkt som...