Den gröna ön

►  Sara Banderby, som är aktiv inom den svenska dyk-communityn och samarbetar med Dykarna.nu, hade fått kontakt med Kirsty Ni Mhóráin, en ung driftig tjej som precis startat ett dykcenter i Carraroe strax väster om Galway på Irland. Jag fick en förfrågan om att följa med för att skriva en artikel och hjälpa Kirsty att få uppmärksamhet kring dykcentret och dykningen i området. Självklart ville jag det! Med på resan var också DYK:s ambassadör Helene-Julie Zofia Paamand som har mycket kunnande kring marinbiologi och ett stort miljöengagemang. Dessutom är Helene en duktig makrofotograf. Sara, som skulle vidare till Norge och Tustna efter Irlandsturen, packade ner sin rebreather, men jag själv lämnade min hemma och dök med öppet system och singelflaska för första gången på länge. Helene bestämde sig för att bara ta med en del av sin utrustning för att prova på den som dykcentret erbjuder till sina gäster, något som skulle visa sig vara ett bra val.

Västerut
Vi hyr en bil på flygplatsen i Dublin och kör tvärs över den gröna ön till den lilla orten Carraroe. Solen skiner och vi förstår varför Irland kallas den gröna ön. I den här delen av Irland är gaeliska, eller Iriska som dialekten kallas, utbrett och alla skyltar är på det lokala språket. När vi passerat Galway och närmar oss Carraroe så stannar vi till på en restaurang, där vi möter Kirsty och hennes sambo Sam för att äta middag tillsammans med dem. Maten är som förväntat ganska lik den som serveras i Storbritannien, och Kirsty berättar lite mer om planerna för de närmaste dagarna innan vi kör vidare till Kirstys dykcenter Atlantic Scuba Adventure. Här lämnar vi av våra dykprylar, innan vi fortsätter vidare till huset vi ska bo i, som ligger några minuters bilväg därifrån. Det blir gott om plats, för vi har hela huset för oss själva, med bland annat ett stort kök, flera sovrum och två badrum, och allt är i nyskick. Vi går till sängs förväntansfulla inför morgondagen.

Snorkling och bastu
Morgonen därpå blir det frukost på en restaurang lite längre bort. Stället verkar vara lite av en mötesplats för lokalborna, och vid bordet intill sitter två äldre män och pratar högt på iriska. När frukosten, bestående av ägg, black pudding, scones och kaffe, har inmundigats går färden vidare till Coral Beach (eller Trá án Dóilín på iriska), en otroligt fin sandstrand, inte långt från dykcentret. Platsen är populär, och det är många som badar, trots att det bara är omkring 16 grader i vattnet. Sanden här består av korall, och därav namnet. Vid parkeringen väntar Kirsty med snorklingsutrustning, och vi drar på oss våtdräkter och tar mask, fenor, bly och snorkel i händerna och går sedan ner till vattnet.

Det var faktiskt länge sedan jag snorklade, och det kul att prova på det igen. Vattnet är förvånansvärt klart, och precis vid stranden sveper ett stort sillstim med små yngel förbi. Vi simmar genom tare och över frodiga ålgräsängar. Det är gott om...