Fridykning Fridykning

Fridykning – Extrem stress i total harmoni

Freediving and Fundiving, båda är lika viktigt för en atlet och för att orka prestera. All tid i havet är bra, oavsett om man dyker för att möta en undervattensfotograf eller havets botten.

Djupträning, med näsklämma och s.k. FRC dyk (Functional Residual Volume) där man andas ut luft vid ytan, håller andan och sedan sakta sjunker nedåt för att främst träna och förbättra sin tryckutjämning.

Medelhavet utanför Kaş, Turkiet, erbjuder fantastisk fin fridykning under sommarhalvåret och har huserat tusentals fridykare för träning och flera VM.

Fridykning handlar inte om att vinna emot naturen - utan att vara med sig själv med naturen. Friheten att kunna dyka ned tillsammans med andra däggdjur såsom delfiner och valar är en magisk känsla som slår alla medaljer och podium.

Kaskeloter kan hålla andan i 90 minuter och dyka ned till 2000 meters djup där de jagar jättebläckfiskar i totalt mörker. Att dyka bredvid dem vid ytan är som att möta en stor snäll buss som enkelt hade kunnat köra över dig, men som väljer att harmlöst passera förbi medan den klickar sig fram med sin ekolokalisering.

Fridykning handlar lika mycket om att utforska havens djup som att dyka djup inåt. Många upplever ett meditativt tillstånd och total avslappning under fridykning trots det extrema tryck, kyla och mörker som man utsätts för under ytan.

vitspetshajen är känd för sina långa fenor med vita spetsar. Den är en långsam men nyfiken jägare som ofta letar efter mat runt vrak och följer havsströmmar. Att möta denna långkörare till havs inger respekt och påminner om att man alltid måste vara medveten om sin omgivning, samt behålla sitt lugn.

Att dyka med en monofena är den snabbaste men också enligt många, svåraste disciplinen. Du känner dig antingen som en graciös delfin eller som en klumpig säl i vattnet! Tekniken liknar fjärilsim där många duktiga fridykare är före detta simmare som växlat sport.

Kaskeloter ser inte snabba ut men är extremt graciösa och glider enkelt ifrån både människor och båtar när de vill och behöver. När de simmar vid ytan är det ofta för att vila och andas, där de ventilerar ut den enorma mängd koldioxid som de ackumulerat efter de djupa dyken och andhållningen.

Kaskeloter är extremt sociala och har världens största hjärna, sex gånger större än människans. Deras hjärnor är högt utvecklade med spindelceller som spelar en viktig roll i socialt beteende, känslor och beslutsfattande.

Efter ca 10 meters djup är våra lungor så ihoptryckta att vi blir neutrala i vattnet och sen börjar sjunka nedåt vid ca 15 meters djup. Detta innebär att vi får samma densitet som vattnet och kan flyga omkring relativt enkelt under ytan, utan att göra av med för mycket livsviktigt syre som behövs för att ta sig upp till ytan igen.

Havet kring Grönland fryser vid ca -2 grader celsius vilket är under vattens normala fryspunkt vid 0 grader. Att fridyka under packisen och isbergen på Grönland var mäktigt och krävde ett år av förberedelser. Isbergen jag dök under var allt från 5-15 meter djupa under ytan och består av sötvatten eftersom de ursprungligen bildas från snö som packats ihop till glaciäris. När de driver in i packis, som oftast är fruset saltvatten, påverkas de av omgivande temperaturer, vattnets salinitet och strömmar som även jag fick lära mig och anpassa mig efter under världsrekordet.

Du kan fridyka i alla vatten. Enkelheten i att ta på sig en tunn våtdräkt och dyka ned i det varma medelhavet på sommaren blir extra uppskattat när man genomgått den tidskrävande och komplexa påtagningen av en 7 mm våtdräkt frusen på isen under vintern. Kontrasterna med fridykning är nästintill en sport i sig att bli bra på.

Möjligheten att utforska havets djup med enbart sina lungor som hjälp innebär inte enbart en enorm frihet utan även en paus från bruset ovan ytan. Man kontrollerar det lilla man kan där nere, medan livet där uppe galopperar vidare.

Föregående Pausa Nästa

1 av 17

Fridykning

Extrem stress i total harmoni

Sida 2

prestation, en mentalt jobbig löneförhandling med chefen, eller för att emotionellt konfrontera din partners dåliga vanor. Töm ut din stress för att bättre kunna ta hand om den som kommer och på så sätt skapa förutsättningar för mer rationella och konstruktiva möjligheter och beslut. Testa att andas som en fridykare genom att ta två minuter innan i ensamhet och andas med näsan och diafragman, 3-4 s in och 6-8 s ut, fyll lungorna och dig själv med luft, möt friktionen och återhämta några minuter därefter för att reflektera och lära.

När vi är stressade andas vi ofta ytligt genom munnen och med bröstet i den övre delen av lungorna som aktiverar de sympatiska nerv-ändarna. Vi har en hög andningsfrekvens som stimulerar och orsakas av hyperventilering (över-andning) som driver på stressreaktioner för att hantera den uppfattade faran och kommande kraftiga syreförbrukningen. Tummo andning som de flesta känner igen som Wim Hof andning är exempel på detta. Men, soldatens och fridykarens andningstekniker är raka motsatsen eftersom de syftar till att stimulera det parasympatiska tillståndet, som är kopplat till avslappning och balans vilket främjar vår uthållighet och vårt beslutsfattande. Ju längre vi kan stanna i det parasympatiska stadiet inombords, desto mer stress utombords kan vi hantera.

Även om människan är skapad för både återhämtning och extrem stress så tenderar vi att fastna i det stressande sympatiska tillståndet i vår vardag. Detta beror dels på att vi aldrig har lärt oss att balansera eller stimulera vårt parasympatiska nervsystem för återhämtning och läkande, samt dels för att dagens samhälle främjar det stressande och presterande tillståndet. I stället för att tömma stressbägaren innan vi tillför än mer stress eller prestation, går vi i stället runt med redan överfulla bägare och har glömt bort eller aldrig lärt oss att självreglera och läka inombords.

För kvinnor är detta ännu mer problematiskt. Hormonet progesteron, som är mest aktivt under höghormonfasen (Luteal-fasen, ca dag 15-28), ökar det sympatiska drivet. Detta skapar inte bara mer stress utan gör också kvinnor mer benägna att uppleva ångest och panikattacker under denna period. För kvinnliga fridykare innebär detta en reducering av andhållningskapaciteten, dvs. fridykningsförmågan, eftersom:

Träning blir svårare både fysiskt och mentalt då progesteron inte gillar kortisol som skapas under träning/ansträngning.
Koldioxidnivåerna sjunker med ca 25% pga. den ökade andningsfrekvensen (lätt konstant hyperventilering), vilket gör kvinnor mer känsliga för koldioxid som skapas under andhållning.
Vilopulsen stiger och sömnkvalitén minskar vilket gör återhämtning svårare och innebär en reducering av möjlig träningsintensitet/prestationer.

Här har kvinnor som fridyker en fördel dels genom kunskapen om de andningstekniker som främjar vagusnerverna och på så sätt det parasympatiska nervsystemet, samt dels med det som beskrivs i The Blue Mind Theory, dvs. hur havet och vatten kan reducera kortisol, samt skapa mer inre balans och främja återhämtning. Grunden för återhämtande andning är just att andas lugnt med lite längre ut- än inandningar. Andningsövningar såsom box- och triangelandning stimulerar även återhämtning och avslappning. Dessa andningsövningar är inget man direkt använder inom fridykning utan kan ses mer som en del av livsstilen med en medvetenhet kring sin andning och sin kropp. De kan med fördel användas under just höghormonfasen i ens träningsprogram och ses som en de-loading eller återhämtande period innan man återigen ökar intensiteten under låghormonfasen (follikulär-fas, dag 1-14).

Kvinnor och män kan genom att periodisera inte bara sin träning utan sin livsstress i allmänhet uppnå ett högre välmående och även prestera mera. Andningstekniker som lärs ut inom vissa kontexter, såsom för fridykare och soldater, skulle med fördel kunna läras ut redan i grundskolan för att vi bättre ska kunna reglera och balansera intern och extern stress. Den tillfälliga stressen är inte farlig om den följs av återhämtning, där andning är vårt absolut starkaste verktyg för att stimulera vårt nervsystem som skapar antingen Krig eller Fred inombords.

Dyk förbi dina Rädslor
Under min uppväxt i Smygehuk formades min djupaste rädsla – rädslan för att fastna under havsisen som täckte kusten varje vinter. Denna rädsla begränsade mig från att leva upp till min fulla potential, den hindrade mig från att fridyka där jag kunde få panik i den varma poolen på Erikdsdalsbadet då jag fick för mig att ytan var täckt av is. Precis som att rädslan för havets djup ledde mig till

Sabang International Freediving Competition 2018 – Li Karlsén. Video: Freedive Nordic

How to Breathe Out Fear (Audio Podcast). Interview av Simon Sinek.

Läs artikeln i DYK #86:

SOME images:

Freediving and Fundiving, båda är lika viktigt för en atlet och för att orka prestera. All tid i havet är bra, oavsett om man dyker för att möta en undervattensfotograf eller havets botten.

Djupträning, med näsklämma och s.k. FRC dyk (Functional Residual Volume) där man andas ut luft vid ytan, håller andan och sedan sakta sjunker nedåt för att främst träna och förbättra sin tryckutjämning.

Medelhavet utanför Kaş, Turkiet, erbjuder fantastisk fin fridykning under sommarhalvåret och har huserat tusentals fridykare för träning och flera VM.

Fridykning handlar inte om att vinna emot naturen - utan att vara med sig själv med naturen. Friheten att kunna dyka ned tillsammans med andra däggdjur såsom delfiner och valar är en magisk känsla som slår alla medaljer och podium.