DYK på YouTube  DYK på Facebook  Hämta RSS feed  NYHETSBREV!

  Biologi  Biologi
Haj safari – Närgångna möten i Röda havet
De hvidtippede revhajer trives i strømmen ved Elphinstones nordplateau. Foto: Anders Salesjö
Haj safari – Närgångna möten i Röda havet
För varje passage lyckades jag komma allt nämare silkeshajen. Det gäller att simma parallellt med dem för att de inte ska bli förskräckta.
Haj safari – Närgångna möten i Röda havet
Hajresans två kompetenta och erfarna ledere Klas Malmberg (t.v.) och Anders Salesjö (t.h.) är bägge marinbiologer och undervattensfotografer.
Haj safari – Närgångna möten i Röda havet
Den stående handen mot pannan kan man inte ta fel på. De har sett haj! Ännu ett framgångsrikt blue water-dyk är till ända och dykarna har samlats upp i följebåten ett par kilometer söder om Elphinstone.
Haj safari – Närgångna möten i Röda havet
Den vitspetsade oceanhajen är huvudmisstänkt i samand med det drama som utspelade sig i Sharm el Sheikh, samtidig som vi hade fredliga möten vid Elphinstone. Foto: Anders SalesjöHaj safari – Närgångna möten i Röda havet

Haj safari

Närgångna möten i Röda havet

Text: Jesper Kjøller Foto: Jesper Kjøller & Anders Salesjö

Medan vi hade fredliga möten med tre olika hajarter i de sydliga delarna av Egypten gick det betydligt blodigare till i Sharm el Sheikh-området där man i december förra året stängde stränderna efter upprepade hajattacker. Det gjorde att hajsafarin i Marsa Shargra fick ett högst aktuellt förtecken som underströk behovet av mer kunskap kring hajarna och hur vi ska kunna möta dem – på deras villkor.

Det kändes lite som att göra ett dekompressionsstopp i fritt vatten. Den starka strömmen som svepte oss bort från Elphinstone på ett ögonblick märktes inte alls eftersom vi inte längre hade några visuella referenser. Vi befinner oss i den blå vattenrymden. Vi är långt från land och vi befinner oss precis där vi vill vara!
Teorin är att hajarna är mycket väl medvetna om vår närvaro. Även om vi kanske inte ser dem, så finns de där. Nu driver vi bara lugnt och stilla söder ut, samtidigt som vi spanar i alla riktningar för att se om vi har turen med oss. Under tiden har vi gott om tid att reflektera över situationen. Som sagt, det kändes lite som att göra ett dekostopp i fritt vatten.
Vi är uppdelade i tre grupper med fem sex dykare i varje och varje grupp har en dykguide som har en boj vid ytan så att vår följebåt kan hålla ett vaksamt öga på oss. Vi har fått stränga förmaningar att hålla ihop och i övrigt följa en lång rad förhållningsregler om vi skulle möta haj. Men än så länge har vi inte sett något annat än blått vatten i alla riktningar. Dyningarna i ytan gör ljuset något diffust och sikten är inte lika spektakulär som den brukar vara i Röda havet.
Vi försöker att hålla oss på fem meters djup. Dels för att det inte finns någon anledning att gå djupare och slösa bort andningsgasen och dels för att den vitspetsade oceanhajen, som är vårt primära mål, tycks föredra detta djup. Efter 45 minuter börjar jag att bli lätt otålig och jag funderar på om denna metod överhuvudtaget är vettig. Det är ett stort hav och man ska ha duktigt med tur om man ska ränna rakt in en haj så långt från land och flera hundra meter från Elphinstone. Men min skepsis får sig snart en törn. En stor vitspetsad oceanhaj visar sig ute i det blå och vi försöker vara duktiga och samla oss på ett ställe, precis som vi blivit instruerade. Men denna longimanus är mer intresserad av bojen i ytan. Den simmar fram till den och putter sedan till den ett flertal gånger. Jag försöker att komma närmare men det är svårt när man ligger i en större grupp. Hajen gör ett par svängar och simmar sedan bort efter några minuter. Det blev ett kort möte denna gång, men det bevisar två ting: blue water-metoden fungerar faktiskt. Och då vi senare får höra att de två andra grupperna också mötte samma haj, står det klart att hajarna mycket väl vet att vi finns där. Det kan inte vara en ren tillfällighet att tre grupper med dykare, utspridda över ett relativt stort område, möter samma haj med några minuters mellanrum. Hajen söker upp oss. Vi ser den därför att den låter oss göra det. Den vet att vi är där.

Safari
Om man arrangerar en lejonsafari på en afrikansk savann, som har som enda mål att observera dessa stora kattdjur i sin naturliga miljö och man sedan inte ser ett enda lejon på resan, då får man nog säga att den var misslyckad. Det var därför man kunde ana en viss lättnad hos ledarna för hajsafarin vid Elphinstone, när alla...

Logga in för att se fullständiga artiklar, eller registrera dig om du inte redan har en inloggning på DYK. Båda är här.

Skaffa också prenumeration på DYK tidningen här.

Läs även

Skaffa dig information, inspiration och upplevelser