En dykare fotar precis när en haj simmar förbi, i hopp om att några av bilderna är användbara för identifiering.
The SharkWise Project
Jag har sett en haj i ögonen och blev förälskad direkt
Många av oss både fruktar dem och fascineras av dem. Hajar har funnits i över hundra miljoner år, och de har ständigt utvecklats för att kunna ligga på toppen av den marina näringskedjan. Som marinbiolog, dykare och en person som alltid vill utmana mig själv, rådde det ingen tvekan om att jag skulle få en upplevelse för livet. Samtidigt kunde jag vara med och bidra till ett bättre skydd för hajar genom min praktikplats i SharkWise-projektet i Umkomaas i Sydafrika under oktober 2022. Det överträffade alla mina förväntningar.
► Inte nog med att hajar finns på toppen av näringskedjan. De är också oerhört viktiga för det marina ekosystemet, eftersom de hjälper till att upprätthålla ett hälsosamt fiskbestånd genom att äta sjuka och svaga byten, skydda levande koraller genom att äta korallätande fisk. Dessutom utgör hajarna en ekonomisk bas, i form av ekoturism, för miljontals människor i världen.
Många tror tyvärr att hajar är rena mördarmaskiner, men de är faktiskt extremt kräsna och väldigt selektiva när det gäller valet av föda. De vet exakt vad som är deras mat och vad som inte är det. Över hela världen attackeras eller dödas i genomsnitt bara fem personer av misstag av hajar varje år (denblaaplanet.dk →). Även om det är tragiskt för de inblandade beror olyckorna oftast på att hajen felaktigt trott att människan är ett sjölejon eller liknande, och normalt spottar hajen ut människan igen, när dess kräsna smaksinne upptäcker att det inte är dess normala föda.
Det finns många skäl att skydda hajar (och ganska få för att vara rädd för dem). Trots det är människan ansvarig för att omkring 100 000 000 hajar dödas årligen (kattegatcentret.dk →). Nära 70% har försvunnit under de senaste 50 åren (dr.dk →). De dödas i första hand för att ätas eller användas till hajfenssoppa, eller så dör de som bifångst i fiskenät.
Närkontakt och marinbiologiskt arbete
SharkWise är ett projekt som är tillgängligt för biologer (och biologistudenter), eller andra med ett särskilt intresse för skydd av hajar, som vill skaffa praktisk erfarenhet av vetenskaplig datainsamling i marina projekt för artskydd. Projektet startades av Dr. Sara Andreotti och Walter Bernardis. Sara är postdoktor i marinbiologi och forskare inom hajskydd. Hon har bland annat utvecklat SharkSafe Barrier™, som är ett hållbart och miljövänligt alternativ till hajnät.
Walter är i dykkretsar känd som "hajgurun", eftersom han har dykt med hajar i över 30 år, och genom detta fått en enorm kunskap om hajars beteende. Han har bl.a. utvecklat en helt ofarlig metod där hajar kan läggas i vad som kallas "tonic”, där man försätter hajen i ett slags trans, för att exempelvis ta bort fiskekrokar eller för att kunna undersöka dess hälsa. Dessutom är han ägare till dykcentret African Watersports, som har en hänförande utsikt över havet vid Umkomaas.
Chef för projektet är Natasha Pindral som är marinbiolog och hajentusiast. Hon organiserar och strukturerar datainsamling samt sköter sociala medier, kommunikation och tar även hand om biologistudenterna i deras dagliga arbete.
Unika ryggfenor och fläckar på kroppen
Praktiken bygger på att man samlar in data om förekomsten av fyra av de hajarter som observeras i revområdet Aliwal Shoal utanför Umkomaas. Det är ett område som är allmänt känt för det stora antalet hajar. Dessa är svartfenad revhaj (...
Fakta – Umkomaas
Närmaste större stad Durban, cirka 50 km norrut, men Umkomaas har stormarknader, restauranger mm. Alternativt finns Scottburgh bara 10 km bort, där...
, 
