DYK på YouTube  DYK på Facebook  Hämta RSS feed  NYHETSBREV!

  Biologi  Biologi
Hur räddar man ett monster?
1 av 1

Hur räddar man ett monster?

Av: Lene Topp, WWF Verdensnaturfonden

Turistanläggningen på Sangalaki har varit stängd ett par år. Nu har nya investerare trätt till. Vi åker dit för att hälsa på dem. Ön ligger längs östkusten på den indonesiska delen av Borneo. Under några år har vi varit engagerade i ett projekt i det fantastiska havsområdet. Den här dagen anar vi ugglor i mossen.

Turistanläggningen på Sangalaki har varit stängd ett par år. Nu har nya investerare trätt till. Vi åker dit för att hälsa på dem. Ön ligger längs östkusten på den indonesiska delen av Borneo. Under några år har vi varit engagerade i ett projekt i det fantastiska havsområdet. Den här dagen anar vi ugglor i mossen.
En fiskebåt har kastat ankar inne i lagunen. När vi åker förbi den lättar de ankar. De följer efter oss ända in till strandkanten. Ombord har de bojar med svarta vimplar. Min indonesiska kollega berättar att de är hajfiskare. De tror att vi är intresserade av att köpa hajfenorna de har liggande på rufftaket. Vi utnyttjar situationen för att fråga hur många hajar de har fångat. Vilket pris begär de för fenorna? Var finns hajkropparna?
Svaren blir att antalet hajar motsvarar antalet dagar de vistats på havet. Priset på fenorna är 200-500 kronor per kilo. Det är en riktigt bra dagsförtjänst för en enkel fiskare. Hajkropparna slängde de naturligtvis tillbaka i havet efter att ha skurit loss fenorna.
Nästa dag är vi på väg tillbaka från en dykutfärd. Då finner vi en död haj i inloppet till vår hemmahamn. Storleken stämmer bra med fenorna som våra hajfiskare visade oss.
Världens hajbestånd lider. För hajfiske finns knappt några regler. De som finns har visat sig vara antingen för svaga eller för diffusa för att ha ordentlig effekt. Problemet är detsamma i havet runt Sangalaki. Själva ön är skyddad för havssköldpaddornas skull. Bara 600 meter från stranden är det fritt fram. Just nu arbetar vi på en zoneringsplan. Förhoppningsvis ska den ändra på det.
Hur många hajar fångas egentligen i världen per år? Den amerikanske fiskeriforskaren Kelly Clarke genomförde den första av fiskeriet oberoende studien av hajfångst 2006. Hon använde i stället uppgifter från handeln. Sedan räknade hon om fenornas storlek och vikt till antalet hela hajar. Den chockerande beräkningen hamnade på en årlig fångst av ungefär 73 miljoner hajar. Antalet var tre till fyra gånger så stort som de officiella siffrorna från FAO.
Handeln med hajfenor tycks aldrig minska. Enbart på det kinesiska fastlandet ökar den med cirka 5 procent per år. Faran är att efterfrågan kommer att överstiga hajarnas förmåga att föröka sig. Man uppskattar exempelvis att den mycket snabbförökade blåhajen redan ligger på gränsen. Hur står det då till med andra hajar? De förökar sig mycket långsammare.
Saken handlar inte bara om att världen förlorar de smidiga och vackra djuren. Visst är det trist. Men det handlar också om att hajar befinner sig överst i näringskedjan. Överfiske kan få oöverskådliga följder. Enligt en studie i Karibien slog sig hajarnas tidigare bytesdjur samman och gav sig på papegojfiskar. Papegojfiskarnas uppgift är att hålla reven rena. När de försvinner börjar alger dominera på reven. Hajarna har en viktig roll att spela för att hålla hela ekosystemet vid god hälsa.
Många organisationer har försökt stoppa handeln med hajfenor....

Logga in för att se fullständiga artiklar, eller registrera dig om du inte redan har en inloggning på DYK. Båda är här.

Skaffa också prenumeration på DYK tidningen här.

Läs även

Skaffa dig information, inspiration och upplevelser