DYK på YouTube  DYK på Facebook  Hämta RSS feed  NYHETSBREV!

  Biologi  Biologi
Arkivfoto

Knölvalen

Tekst: Sune Dadda Karma Harms

Pukkelhvalen er en bardehval og har derfor to blæsehuller oven på hovedet. Blæsehullerne svarer til andre dyrs næsebor og det er herigennem, at hvalerne ånder. Blæsehullet er direkte forbundet til lungerne.

ÖRONVAX
Öronvax används för att uppskatta valens ålder.

Ungefär på samma sätt som man räknar årsringar på ett träd, så använder forskare valens öronvax för att beräkna dess ålder.

INBYGGD KOMPASS
I knölvalen huvud finns spår av metaller som hjälper dem att navigera på öppet hav. Varje år färdas åtskilliga knölvalar tusentals kilometer genom Stilla havets blå vatten, där man lätt skulle kunna hamna vilse. Ändå hittar valarna vägen varje år till de avlägsna små ögrupperna, och de tar sig även tillbaka igen.

Forskarna tror att det finns naturligt magnetiskt material i valarnas skallar som gör det möjligt för dem att navigera så långa sträckor genom öppet hav.

BRÖSTFENOR
Trots att knölvalen är den femte största arten av valar, så har de störst bröstfenor, ja knölvalen har faktiskt de största extremiteterna i djurriket. En fullvuxen knölvals bröstfenor kan vara upp till fem meter långa eller 30 procent av dess längd.
De långa fenorna bidrar till att göra knölvalen smidig och akrobatisk, vilket också gör det lättare för den att röra sig i vattnet, så att vi med lite tur kan se dem leka och hoppa upp ur vattnet.

VINDKRAFTVERK
Forskare har studerat knölvalens bröstfenor för att designa vindturbinblad på vindkraftverk med högre effektivitet.
Knölvalens bröstfenor har knotiga rundade ojämnheter längs fenans framkant. Dessa ojämnheter kallas tuberkler. Genom att utforma ett slags tuberkler på vindturbinbladen uppnås en högre effekt och bättre utnyttjande av vinden.

FINGERAVTRYCK
Stjärtfenan på knölvalen kan på samma sätt som mänskliga fingeravtryck användas för att identifiera en specifik val. Forskare använder ofta fotografier av stjärtfenor för att identifiera enskilda individer.

UTSEENDE
Knölvalen är den femte största av alla valarter. Det tillhör kategorin bardvalar och kan bli upp till 15 meter lång och väga närmare 30 ton. Honorna är oftast större än hanarna.

En knölval är lätt att känna igen på dess långa bröstfenor och distinkta huvud med en nedåtvänd mun. Kroppen är täckt av knölar och bulor och stjärtfenan har en tandad bakkant. Ryggen är svart och magen ljusare med fåror som går från munnen till dess navel.

BLONDINER
Knölvalar är faktiskt blondiner. Längs munnen finns en massa tuberkler där det växer en massa små ljusa hårstrån.

UTBREDNING
Forskarna uppskattar att beståndet har ökat till mer än 80.000 individer i världen sedan den massiva jakten på val förbjöds 1966.

Knölvalar finns i så gott som alla världens hav, både utefter kusterna och långt ut till havs. Även i Skandinavien kan man ibland se knölvalar. Generellt så följer knölvalarna en årlig cykel med havsströmmar och den föda som strömmarna för med sig.

De simmar därför varje år från kalla områden vid Antarktis eller de...

Logga in för att se fullständiga artiklar, eller registrera dig om du inte redan har en inloggning på DYK. Båda är här.

Skaffa också prenumeration på DYK tidningen här.

Studien av valöronvax
Studien av valöronvax
BBC: Knölvalar i dans
BBC: Knölvalar i dans
BBC: Bubbelfiske
BBC: Bubbelfiske
Läs artikeln i DYK #9:





SOME images:
Arkivfoto, Arkivfoto, Arkivfoto, Foto: Sævör Dagný Erlendsdóttir
Foto: Sævör Dagný Erlendsdóttir

Läs även

Skaffa dig information, inspiration och upplevelser