DYK på YouTube  DYK på Facebook  Hämta RSS feed  NYHETSBREV!!

  Viden  Vetenskap
Kuldioxid – och dess kusin kolmonoxid
Kuldioxid – och dess kusin kolmonoxid
1 av 1

Kuldioxid

och dess kusin kolmonoxid

Text: Jesper Kjøller Grafik: Charly Nielsen
I den här artikelserien om dykfysik och olika gaser kan du fräscha upp tidigare kunskaper och förhoppningsvis komplettera dem med nya. CO2 spelar en viktig roll i regleringen av vår andning, men vi måste se upp så vi inte bygger upp för mycket av gasen. Då kan man starta en ond cirkel som i värsta fall leder till medvetslöshet.

Koldioxid, eller CO2 som gasen skrivs i kemiska sammanhang, är en förening av en kolmolekyl (C) och två oxygenmolekyler (O2). Vi känner till gasen från till exempel champagne, läsk och andra drycker med kolsyra i. Som namnet kolsyra antyder har CO2 en lätt syrlig smak som är tydlig i till exempel coca cola. När den har stått länge och blivit avslagen får den en platt och än sötare smak eftersom koldioxiden är borta och med den dryckens syrliga skärpa.
När syre förbränns i kroppen bildas koldioxid som transporteras bort av blodet och vädras ut via lungorna. Det är denna CO2 som filtreras bort i kalkfiltret på en rebreather.

Den koldioxid vi har i lungorna styr vår andning. Det är alltså inte när vi har för lite syre som vi känner ett behov av att andas utan när vi har för mycket CO2 som andningsreflexen stimuleras. För mycket CO2 i kroppen kallas för hypercapnia och det kan i värsta fall leda till att man förlorar medvetandet. Sker det under vattnet finns det självklart risk för drunkning. Den här effekten måste vi vara uppmärksamma på när vi dyker. Får vi för mycket CO2 börjar vi nämligen att andas snabbare och grundare och det fortsätter lätt i en ond cirkel.

Narkos
Man menar också att CO2 kan medföra ett tillstånd som påminner om kvävenarkos, kännetecknat av till exempel ångest och paranoia. För mycket koldioxid i kroppen ökar också risken för tryckfallssjuka och syrgasförgiftning.
När vi andas i en regulator eller i en snorkel är det därför viktigt med djupa och långsamma andetag för att motverka denna effekt. Luften ska ju dras igenom extra döda rum i utrustningens slangar och munstycken.

Vid fridykning måste du se upp med ett fenomen som kallas shallow water blackout (medvetslöshet på grunt vatten). Det kan CO2 genom hyperventilering (många djupa och snabba andetag). Under neddykningen känns det som om du kan hålla andan längre eftersom den låga koldioxidnivån inte varnar kroppen i tid att du behöver andas. Under uppstigningen riskerar du därför att svimma när partialtrycket för syret plötsligt sjunker.

Mono
CO2 har en farlig kusin i CO eller kolmonoxid. Det är namnet på en förening med en kolmolekyl och bara en syremolekyl. CO uppstår bland annat vid förbränning av fossila bränslen som olja och bensin. Det är alltså en av ingredienserna i avgaser. Kolmonoxid är inte giftigt i sig men det är ändå farligt att andas in eftersom det hindrar blodet från att uppta och transportera det livsviktiga syret.
Vid förgiftning med kolmonoxid blir de röda blodkropparna, som står för transporten av syre i blodet, efterhand mättade med CO och vävnaderna i kroppen får därför för lite syre.

Kolmonoxid i annars oskadliga doser kan bli livsfarlig om vi får in det i våra dykflaskor. Den giftiga effekten är nämligen kopplad till partialtrycket, som stiger med djupet. Därför är det viktigt att kontrollera att insuget till kompressorn inte är i...

Logga in för att se fullständiga artiklar, eller registrera dig om du inte redan har en inloggning på DYK. Båda är här.

Skaffa också prenumeration på 20+ dyktidningar per år här.

Läs även

Skaffa dig information, inspiration och upplevelser