Malta – Stranddykning i öriket

Maltas atmosfär har en distinkt doft av brittisk pub. Inte den där nutida sortens engelska pubar som är så vanliga runt hela Medelhavet. De inriktar sig på invasionen av utlandsjobbande engelsmän. Snarare en väl ingrodd blandning av lokal och kolonial historia med rötter hundratals år tillbaka i tiden. Pubar, barer och restauranger drivs vanligen av infödda maltesare. Men de har namn som George eller William.
Min maltesiske värd heter Edward. Hans farsa Charlie hjälper till i dykbutiken. Deras maltesiske dykinstruktör heter Kevin. Fast i den nationella rättvisans namn måste nämnas att den säsongsarbetande instruktören Robin är holländare. Och att divemaster-lärlingen Carolina är från Ryssland.
Vi utgår från S:t Paul’s Bay i stadsjeepar och minibussar. Färden går tvärs över ön för några stranddyk. Edward varnar oss för att lämna några som helst värdesaker i fordonen. Sedan dyker vi på lämningarna efter jagaren Hms Maori i Vallettas hamn. Stället är välbesökt. Vartenda dykcenter åker dit för att komma i lä undan vinden. Ändå har vi tur med tajmningen. Vi lyckas få vraket nästan för oss själva.

Reservprylar Tillbaka på kajen visar sig Edwards varning ha varit befogad. Låset på bakdörren till hans Land Rover är uppbrutet. Våra kläder har blivit genomsökta. Värdesaker är stulna. Några pund i kontanter, mina solglasögon (jag köpte nya för 3,50 pund i butiken mittemot dykcentret) och Carolinas mobiltelefon. Minst två timmar går åt för att göra anmälan på polisstationen. Det är inte värt besväret. Inte med tanke på hur bra dykningen är här på Malta. Men nu törs jag inte ta med mig väskan med reservprylar till kameran ut på dykplatserna. Jag begränsar kamerareserverna till en ren handduk och en film per dyk. Jag måste gissa en dag i förväg vilket objektiv som ska användas nästa dag. Och kan bara hoppas att jag gissat rätt på platsens och dagens dykförhållanden.
På väg tvärs över ön till Wied Iz-zurrieq vet jag precis vilket objektiv jag behöver. Stället är en trång vik med branta sidor. Därifrån avgår turistbåtarna till The Blue Grotto längre upp längs kusten. Ännu viktigare för oss är att man simmar ut därifrån för att dyka på Um-el-faroud. Hon var en tankbåt från Libyen och sänktes för att bli ett konstgjort rev år 1988.

Kölvatten Maltas artificiella rev har en speciellt trevlig egenskap. De är sänkta tätt intill stranden. Det går att göra stranddyk på dem. Nu ligger El-Faroud ute på udden ungefär 150 meter utanför vikens mynning. Simturen är lite jobbig som inledning på ett dyk. Jag vill spara så mycket luft som möjligt till själva vraket. Därför fuskar jag.
Edward leder tre andra dykare. Jag dyker med divemaster-lärlingen Carolina. Vi hänger i kölvattnet på Edward för att vara säkra på att pricka vraket. Han följer bottnen på 15 till 20 meters djup. Vi ligger kvar på bara fem meter. Efter sisådär 10 minuters simtur pekar Edward rakt ut i det blå. Han har sett konturerna av...