Mat och dykning

Du är förstås noga med vilka fetter och oljor din mat innehåller. De påverkar ju din hälsa och kondition. Hur väljer du rätt mat med huvudsakligen kolhydrater? Det avgör hur din kropp reagerar på fysiska utmaningar och din fysiska förmåga vid ansträngning. Exempelvis när du dyker eller utövar andra sporter. Kolhydrater står vanligen för mer än hälften av kalorierna i maten. Det gäller alltså för var och en av oss att noga välja mat som ger mer än enbart energi i form av kalorier.
”Matpyramiden” togs fram av Harvard School of Public Health. I den rekommenderar man i första hand kolhydratrik mat typ fullkorn, massor av grönsaker och måttliga mängder frukt. I våra västliga länder kommer tyvärr merparten av kolhydraterna från gruppen ”ät sparsamt av…”. Det är mat typ vitt ris, produkter framställda av vitt  mjöl (bröd, pasta, konditorivaror), potatis och vitt socker.

Socker och fibrer
Läsk, sylt, sötsaker och efterrätter innehåller nästan bara ”tomma” kalorier från majsstärkelse (HFCS) och raffinerat socker plus transfetter och mättade fetter. De är typiskt fattiga på vitaminer, mineraler, antioxidanter och andra sjukdomshämmande komponenter. Dessutom innehåller ”fettsnåla” versioner av matprodukter ofta stora mängder extra tillsatt socker för att ersätta det borttagna fettet. Frukost på flottyrringar eller vitt bröd med juice eller kaffe har dålig inverkan inte bara på din energinivå som dykare. Du njuter mindre av morgondyket. Och om din frukost brukar se ut så? Då påverkas din hälsa och kondition även på längre sikt.
Socker är den enklaste typen av kolhydrater i vår mat. Glukos och fruktos i honung och frukt är ”enkla” sockerarter. Vitt socker består av sukros. Det är en ”dubbel” sockerart med glukos bunden till fruktos. Sockermolekyler i långa kedjor bildar stärkelse. I matsmältningen bryter människor ner ”dubbla” sockerarter och stärkelse till ”enkla” sockerarter. De kan sedan tas upp av blodet.
Vissa sorters mat – exempelvis vete, korngryn, lök, tomater och bananer – innehåller mer sammansatta och osmältbara sockerarter. De tas om hand av bakterier i tjocktarmen och får jäsa. Det bidrar till att hålla magen i trim. Dessutom kan maten innehålla andra kolhydrater typ fibrer. Kostfibrer liknar stärkelse. Men molekylerna är bundna till varandra på annat sätt. Därför kan människans matsmältning inte ta hand om dem.
Kostfibrer delas upp i lösliga och olösliga. Olösliga kostfibrer passerar genom tarmen och ger volym åt tarminnehållet. De förbättrar tarmarnas förmåga att ”knåda” innehållet. Lösliga kostfibrer används huvudsakligen av de nyttiga tarmbakterierna. De tillverkar ämnen som tas upp av blodet och bidrar till att reglera blodsockret och blodfetterna – alltså kolesterolnivåerna.
Vi får i oss lämpliga mängder kostfibrer (30-40 gram per dag) genom att välja grovt fullkornsbröd, hel rå frukt i stället för juice och råa eller lättkokta grönsaker. Vidare bidrar...