M.T. Martina

I vår tid har vi all världens elektroniska hjälpmedel
till navigering, övervakning och larmfunktioner för både det ena och
det andra. Vi skulle kunna inbilla oss att vrakdykningens framtid bara
kommer att existera i form av dyra efterforskningar med högteknologiska
manicker. Vi kan enkelt förledas att tro att fartygsförlisningar hör
hemma i forntiden. Likafullt inträffar olyckor emellanåt. Även med den
elektroniske Big Brother inkopplad kan sådant resultera i nya vrak.

Dagens fartyg må ha hur mycket elektronik som helst. Man kan
ändå inte hundraprocentigt förutse resultatet av de två mest
oberäkneliga faktorerna: vädret och den mänskliga faktorn.

År
1968 byggdes en fraktskuta på Båtservice Verft i Mandal i Norge. Den
hade 55 meters längd, 9,3 meters bredd och ett tonnage på 395
bruttoregisterton. Hon fick namnet Jytte Dania. Någon gång mellan 1983
och 1988 såldes skutan till Albert E. Boye & Co i Marstal. Namnet
ändrades till Julie A.

Under 1990 byggdes fartyget om
till kemikalietanker och blev utflaggat till Liberia. Ägarna ville ändå
att ett danskt företag skulle stå för den dagliga driften av fartyget.
De anlitade BR Marine Consult A/S i Köpenhamn. Vid samma tillfälle
genomfördes ytterligare ett namnbyte till Martina.

Den 28
mars 2000 var Martina på väg från Sarpsborg i Norge med en last av 600
ton saltsyra. Planen var att ankomma till Köpenhamn på eftermiddagen.
Väderförhållandena var svåra med tät dimma och våldsamt snöfall.
Myndigheterna uppskattade den maximala sikten till 300 meter.

Werder
Bremen var ett containerfartyg på 6 300 ton. Hon låg på kontrakurs.
Ombord höll man ett öga på Martina på radarn. Werder Bremen hade lagt
ut en kurs så att de två fartygen skulle passera varandra styrbord mot
styrbord med gott om plats för bägge parter. Plötsligt började Martina
göra en oväntad gir mot styrbord. Man började frukta en kollision när
Martina dök fram ur tjockan.

På Werder Bremen försökte
man att väja. Men ett containerfartyg på 6 300 ton kräver viss
reaktionstid. Därför slutade det med att hon rände in i Martina lite
för om bryggan och klippte av henne på mitten. Klockan 10:10 skickade
kaptenen på Werder Bremen ut ”Mayday, mayday” och satte en livbåt i
vattnet. Förutom den åtgärden företog besättningen på Werder Bremen
ingenting aktivt för att hjälpa till vid olyckan.

Det
svenska marinfartyget M/S Östhammar deltog i en övning i närheten och
anlände först till platsen för olyckan. De fiskade upp två sjömän ur
det fyragradiga vattnet. Vid det laget hade de legat i vattnet i 20
minuter och skulle inte ha klarat av att överleva mycket länge till. En
av dem var kocken. Han höll på att laga mat när han märkte att fartyget
...