Ur Frodes Loggbok

►  Det är en söndag i november och klockan är 06.30 när jag möter de andra dykarna nere vid den lilla hamnen i Abidjan där dykklubben Gersma har sin fina dykbåt. Klubblokalen ligger underligt nog i en annan hamn en bit bort, så när samtliga dykare är på plats tar vi båten dit. Alla hjälps där åt att bära flaskor och utrustning från klubbhuset ner till båten.

Det är säkert uppåt 18 dykare, och alla är fransmän. Klubbens ordförande ler och säger att jag har något att se fram emot. Eftersom det är fint väder har de bestämt att vi ska ut och dyka på Le Bélier, som dykplatsen vid den gamla oljeplattformen heter. Det är en båttur på cirka två timmar.

Långt till botten
Dykledaren berättar att de flesta av fransmännen har för avsikt att dyka ner till botten på dryga 60 meters djup på första dyket. Han frågar om jag planerar att göra likadant.
Själv föredrar jag längre dyktid på grundare djup, så jag blir ihopparad med en av instruktörerna som har en elev med sig.

De planerar att gå ner till 25 meter, vilket passar mig bra. Da vi sejlede ud fra havnen, havde vandet set ret grumset ud de første sømil, men da vi nærmer os olieplatformen, ser det meget bedre ud. Da jeg kommer i vandet, er jeg overrasket over, hvor god sigten er, mindst 15 meter, hvilket klart er det bedste, jeg har oplevet nogen steder i Guineabugten.

Artificiella rev
Internationellt är det beslutat att alla konstgjorda installationer i havet ska tas bort när de inte längre används. Men för några år sedan publicerade en stor grupp internationella forskare en vetenskaplig rapport som uppmanade miljömyndigheter runt om i världen att tänka om när det gäller avveckling av oljeriggar, vindkraftverk och andra installationer i havet när de blivit föråldrade. Oljeplattformens stålkonstruktion och betongblock blir med åren en bra grogrund för växter och djur, vilket i sin tur attraherar fiskar. Stålrörskonstruktioner förvandlas på så sätt till konstgjorda rev. De fysiska strukturerna säkerställer också att områdena inte trålas. Stora trålare kan annars förstöra havsbottnen och skada den biologiska mångfalden.

Stark ström och mycket fisk
Här under oljeriggen i Guineabukten finns det också gott om liv. Alla stålrör är helt övervuxna och det är ett rikt fiskliv. Vågorna är stora och strömmen ganska stark, och därför måste jag hålla fast i stålrören för att inte driva bort. Det blir lite utmanande att simma runt med undervattenskameran, men jag njuter ändå av dyket och det marina livet.

Det är en vacker syn att nerifrån djupet titta upp mot ytan med alla övervuxna stålrör som går kors och tvärs. Vi äter lunch på dykbåten, och eftersom vi har extra gas med oss blir det ytterligare ett fint dyk innan vi vänder tillbaka mot Abidjan.  ♦